Långsiktighet, innovation och familjeägande: Så arbetar Polykemi strategiskt med IP

23 februari 2026

Produktmiljö Polykemi
Polykemi team i produktion

Att bygga en global industriverksamhet kräver mer än teknisk kompetens. Det kräver långsiktighet, tydliga värderingar och en genomtänkt strategi för att skydda det som skapar affärsvärde. För Polykemi Group har detta varit en naturlig del av resan från ett mindre familjeföretag i Ystad till en internationell koncern – men fortfarande familjeägt.

Företaget grundades av Hugo Jönsson och drevs därefter vidare av hans söner Ola och Lars. Idag har de lämnat över det operativa ansvaret och verkar istället som senior advisors, medan nästa generation – Oscar, Herman, Gustav, Johan och Vendela – leder företaget framåt. Med verksamhet på flera kontinenter och ett tydligt fokus på kundanpassade polymerlösningar, återvunnet material och hållbar utveckling har bolaget vuxit med både affären och ansvaret.

 

Plastråvara Polykemi
Produktutveckling stol

Ett nytt kapitel i IP-arbetet

För tre år sedan tog Hansson Thyresson över uppdraget som IP-partner till Polykemi. Behovet var tydligt: ett stabilt och smidigt stöd i ett internationellt IP-landskap där den starka portföljen av varumärken behövde uppdateras vad gäller skydd.

– Det som fungerade direkt var enkelheten. Det var smidigt att byta och mycket sker nu på automatik i bakgrunden. Det gör att vi kan fokusera på vår verksamhet, säger Polykemi.

Samarbetet har handlat om att skapa struktur och trygghet i IP-arbetet, där rätt skydd finns på plats utan att bli ett hinder för innovation eller affärsutveckling. IP blir på så sätt en naturlig del av verksamheten, snarare än en separat fråga.

 

Hållbar utveckling Polykemi

IP som stöd för hållbar utveckling

Polykemis satsningar på återvunnet material och hållbar innovation ställer höga krav på struktur, transparens och skydd av kunskap. Här spelar IP en viktig roll, både för att säkra investeringar och för att skapa handlingsutrymme i en global marknad.

För oss på Hansson Thyresson handlar uppdraget om att vara en partner som är enkel att ha att göra med, men som samtidigt bidrar med strategisk höjd där det behövs.

Vi är stolta över att få arbeta tillsammans med Polykemi och vara en del av deras fortsatta utveckling.

 

Vill du veta hur vi kan hjälpa dig att arbeta mer strategiskt med IP?
Läs mer om IP strategi och kontakta oss på info@hanssonthyresson.se

 

Vi är stolta – två nomineringar i Managing IP EMEA Awards 2026

För första gången har vi valt att delta i utvärderingsprocessen till Managing IP Awards, en av de mest erkända rankingarna inom immaterialrätt. Därför känns det extra hedrande att vi redan i vårt debutår blivit uppmärksammade – och dessutom med två fina nomineringar:

  • Trademark Prosecution Firm of the Year – Hansson Thyresson AB
  • Practitioner of the Year – Maria Foskolos

Vinnarna i respektive kategori kommer utses senare under våren.

’’Detta är inte bara fin utmärkelse för oss som byrå, utan också ett kvitto på att vårt långsiktiga arbetssätt – där kvalitet, ansvarstagande och nära relationer står i centrum – uppskattas. Nomineringarna baseras på en omfattande och oberoende researchprocess, där både kundupplevelser, marknadsfeedback och konkreta resultat vägs in. Jag är både glad och stolt över hela vårt team’’, säger Maja Modigh, VD på Hansson Thyresson.’’

Vi ser fram emot att fortsätta hjälpa innovatörer, entreprenörer och företag att förstå och säkra sina immateriella tillgångar.

Telefonen och tvisten om vem som var först


First-to-file vs first-to-invent

Telefonen och tvisten om vem som var först – First-to-invent eller First-to-file?

År 1876, mitt i den teknologiska revolutionen, uppstod en av de mest omtalade patenttvisterna i historien – kampen om uppfinningen av telefonen. Två ingenjörer, Alexander Graham Bell och Elisha Gray, arbetade parallellt med liknande idéer. Båda övertygade om att de stod på tröskeln till något stort och båda ville dessutom ha ensamrätten.

En förmiddag den 14 februari 1876 lämnade Bell in sin patentansökan till det amerikanska patentverket. Några timmar senare samma dag fick Gray in en så kallad ”patent caveat”, en preliminär notis om att man avser att söka patent, registrerad. Eftersom Bells ansökan registrerades före denna notis lämnades in, tilldelades han patentet. Detta blev startskottet på en långdragen juridisk kamp, inte minst eftersom patentsystemet i USA på den tiden tilldelade rätten till ett patent enligt principen first to invent (den som först uppfunnit) snarare än enligt den i dag gällande principen first to file (den som först lämnat in).

Vem var egentligen den rättmätige uppfinnaren?

Gray menade bland annat att Bell, eller någon i hans närhet, fått kännedom om innehållet i hans notis caveat och anpassat sin ansökan därefter. Bells sida förnekade bestämt. År av rättsprocesser följde; över 600 patentrelaterade mål väcktes i samband med telefonens uppfinning. Trots omfattande försök att ogiltigförklara Bells patent stod det kvar. År 1888 fastställde USA:s högsta domstol att Bell var den rättmätige uppfinnaren.

Men historien är långt ifrån glasklar

Diskussionen om vem som egentligen ”först uppfann telefonen” pågår än idag. Både Bell och Gray är tveklöst centrala i pusslet, och fallet kan ses som ett klassiskt exempel på hur viktigt det kan vara att hålla sin uppfinning hemlig och lämna in patentansökan tidigt, framförallt när flera innovatörer arbetar inom samma område.

Alltså: Oavsett epok är det lika viktigt idag som då att som uppfinnare hålla sina idéer nära bröstet innan patent lämnas in och att ansöka tidigt. I patentvärlden kan några timmar vara skillnaden mellan att förlora eller säkra en uppfinning som förändrar världen.

Jonas Delander

Jonas Delander
Head of Patent & Design, European Patent Attorney

 

Claes Almberg rekryteras som Head of Legal till Hansson Thyresson


Skydda din möbeldesign

Hansson Thyresson stärker sin juridiska verksamhet genom rekryteringen av Claes Almberg som ny Head of Legal. Claes får ett övergripande ansvar för byråns rättsliga frågor och leder den juridiska avdelningen i det dagliga arbetet.

I rollen kommer Claes att arbeta både strategiskt och operativt med ärenden inom hela immaterialrättens område, inklusive med ansökningar, tvister och avtal. Med erfarenhet från domstolsväsendet, advokatbyrå, patentverk, lagstiftningsarbete samt internationella förhandlingar och uppdrag tillför han ett brett perspektiv och djup specialistkompetens. Hans insikter om den europeiska patentkonventionen (EPC) och det enhetliga patentsystemet (UPP/UPC) samt hans tekniska intresse bidrar ytterligare till helhetssynen i komplexa IP-frågor.

Claes Almberg har en lång och meriterande bakgrund inom immaterialrätten. Han avgick nyligen som europeisk patentdomare (återutnämnd) i EPO:s besvärskammare och har tidigare varit specialist counsel vid immaterialrättsenheten på en svensk advokatbyrå och patenträttsexpert vid Justitiedepartementet.  Han har även arbetat som domare vid immaterialrättsavdelningarna i Svea hovrätt och Stockholms tingsrätt.

– Det som lockade mig till Hansson Thyresson var närheten till uppfinnare och entreprenörer samt möjligheten att arbeta brett och tvärvetenskapligt inom immaterialrätten. Kombinationen av specialistkompetens, korta beslutsvägar och internationell utblick gör byrån till en mycket spännande miljö, säger Claes Almberg.

Rekryteringen är ett viktigt steg i Hansson Thyressons fortsatta utveckling som specialiserad boutiquebyrå inom immaterialrätt.

– Claes har en ovanligt stark och bred erfarenhet från hela IP-systemet, från domstolar och myndigheter till rådgivning i komplexa kommersiella frågor. Hans kompetens och perspektiv
stärker vår förmåga att hjälpa klienter i strategiskt avgörande immaterialrättsliga frågor, säger Jakob Broman, European Patent Attorney och partner på Hansson Thyresson.

Claes Almberg har studerat juridik i Sverige, Kanada och Frankrike, med kompletterande studier i England, och har genomgått EPO:s månadslånga domarinternat i München.

Med rekryteringen av Claes Almberg stärker Hansson Thyresson ytterligare sin position som ledande rådgivare inom immaterialrätt.

– Han är och kommer att vara en eftertraktad jurist vid patenttvister tack vare sin fantastiska karriär i EPO och sitt mångåriga arbete med riggningen av det enhetliga patentsystemet (UPP/UPC). Det känns väldigt bra att få in ytterligare duktiga medarbetare hos oss och kunna erbjuda våra kunder den bästa kompetensen, säger VD Maja Modigh.

 

Hur skyddar du din möbeldesign – egentligen?


Skydda din möbeldesign

Du har formgett en stol, ett bord eller en lampa – något unikt som bär din stil och tanke. Kanske har du visat upp den på en mässa, fått till en mindre produktion och börjat få uppmärksamhet. Men plötsligt dyker en liknande produkt upp hos ett stort möbelvaruhus. Känslan är tydlig: de har kopierat mig.

Vad gör du då? Och vad har du egentligen för skydd?

Här är några av de viktigaste verktygen i den immaterialrättsliga verktygslådan – som du som designer bör känna till. Det finns ingen universal lösning som automatiskt stoppar konkurrenter att kopiera dig, men med rätt förutsättningar har du en möjlighet att få stopp på den som kopierat dig.

Upphovsrätt – skydd från första skiss

Redan när din design tar form kan den vara skyddad av upphovsrätten – utan att du behöver registrera något. Såväl skissen som den faktiska slutprodukten kan skyddas av upphovsrätt och ingen registrering behövs. Det som krävs är att designen har en konstnärlig höjd och inte enbart är funktionell. Vid en tvist tittar domstolen på om din möbel når upphovsrättslig nivå (”verkshöjd”) och om den andra produkten innehåller tillräckligt många likheter för att räknas som intrång.

Designskydd – registrera din form

Vill du ha ett tydligare och mer formellt skydd kan du registrera din design. Det visar svart på vitt att du var först – och ger ensamrätt i upp till 25 år. Skyddet gäller för utseendet (inte funktionen) och bygger på att din design är ny och har individuell karaktär. Designskydd är oftast enkelt att driva igenom och relativt billigt om man jämför med t.ex. patent

Tar du hjälp av ett ombud så kostar designskydd i Sverige ca 10 000 kr och gäller då i fem år. Vill du skydda din design i hela EU? Då finns EU-designregistrering där du får räkna med ca 15 000 kr-20 000 kr.

Varumärkesskydd – när din design blir signatur

Om dina produkter eller formspråk blivit ett kännetecken kan det också gå att registrera som varumärke – särskilt om du återkommande använder specifika former, färger eller detaljer som kunder förknippar med dig. Det finns olika typer av varumärkesskydd som kan ge dig ett starkt skydd. Varumärkesrätten gäller nämligen i oändlig tid, om du väljer att förnya registreringen.

Avtal – där allt börjar och avgörs

Glöm inte det kanske allra viktigaste: skriv avtal.
Vid samarbete med tillverkare, gallerier eller agenter – se till att det är tydligt vem som äger vad. Sekretessavtal kan hindra spridning innan lansering, och licensavtal gör det möjligt att styra hur din design används – utan att du förlorar dina rättigheter. Be alltid en expert titta igenom de klausuler som avser IP, innan du signerar.

Alltså: Immaterialrätten kan kännas snårig, men rätt använd är det ett utmärkt sätt att skydda din design – och en strategisk tillgång. Är du osäker på vad som gäller för just din design? Vi hjälper gärna till att reda ut det.

Ⓓ – som i Designskydd


Designskydd illustration

Varför formgivare ska känna till designskydd

Designskydd är en viktig aspekt av immateriella rättigheter som ofta förbises av kreatörer. Bara 1% av små och medelstora företag i EU äger en designrättighet. Samtidigt har företag som har designrätter visat sig ha i snitt ca 30 % högre avkastning per anställd än företag som saknar designskydd. Genom att skydda din design kan du minska risken att andra kopierar eller använder din design utan ditt tillstånd. Och om det ändå händer – har du mer verktyg att använda än om du saknar skydd.

Vi vet att du som formgivare lägger ner tid, kreativitet, passion, kanske hela din själ, i att skapa något unikt. Men hur hindrar du egentligen din formgivning från att kopieras? Och vad gör man om kopieringen är ett faktum? Ibland säger ryktet att man inte kan göra någonting, men det är inte riktigt sant och kan variera från fall till fall. Många kreatörer känner till upphovsrätten och kanske även varumärkesskydd, men designskydd är fortfarande en ofta förbisedd möjlighet – trots att det kan vara avgörande för att behålla kontrollen över din formgivning.

Designskydd (eller mönsterskydd, som det också kallas) är en rättighet som du kan ansöka om för skydd av utseendet på en produkt – det kan handla om allt från en stol eller ett smycke till en förpackning eller en grafisk ikon. Skyddet ger dig ensamrätt att använda din design kommersiellt och att förbjuda andra från att använda liknande utformningar. Dessutom kan designskydd öka värdet på din design och göra den mer attraktiv för potentiella investerare eller köpare. Ett annat sätt att beskriva det hela är att du paketerar din immateriella rättighet (designen) i ett faktiskt värde i form av ett designskydd.

En nyhet som gör det enklare att visa att en design är registrerad i EU, är att det nu är möjligt att använda symbolen Ⓓ– ett D med en ring runt – för att markera att en design är registrerad. På samma sätt som ett registrerat varumärke kan märkas med ®, kan du som designer använda Ⓓ för att tydligt signalera att din formgivning omfattas av ett designskydd.

Det är lättare (och billigare) än många tror att få ett designskydd, och många av våra klienter som valt att gå vidare med designskydd är just enskilda formgivare, startups eller små företag. Genom att samarbeta med en patentbyrå kan du få hjälp med att ansöka om designskydd och säkerställa att dina rättigheter är skyddade på bästa möjliga sätt.

Vi pratar gärna mer om fördelarna med designskydd och hjälper dig med rådgivning om detta är ett skydd du bör överväga i ditt företag.

Att skydda innovation i farten: Så jobbar GAIM strategiskt med patent och IP


GAIM illustration

När innovationstakten är hög och tekniken rör sig snabbt räcker det inte med en bra idé. Det krävs också ett tydligt skydd och en partner som vet hur man bygger det. Techbolaget GAIM har på kort tid gått från idé till internationell expansion, med stöd av en genomtänkt IP-strategi framtagen tillsammans med oss på Hansson Thyresson.

Samarbete med Hansson Thyresson

Från ingenjörer till IP-kloka entreprenörer

GAIM grundades 2022, som en avknoppning från Aimpoint, där bolagets resa egentligen började flera år tidigare som ett utvecklingsprojekt som kombinerade VR-teknik, jakt och skytte. Två av medarbetarna, Tobias med bakgrund som ingenjör hos Sony Ericsson och Gabriella med tidigare erfarenhet inom Sandberg-koncernen, har båda en stark drivkraft att förnya och ta vara på idéer.
Men i takt med att GAIM gick från teknikidé till färdig produkt växte också behovet att skydda det unika. En del av lösningen var idén om den blåtandsutlösta triggern som patentskyddades tidigt.

– Vi insåg tidigt att vår produkt och vår affärsmodell behövde robust patentskydd, både för hårdvara och mjukvara. Vi kontaktade Hansson Thyresson via vår investerare Sandberg, och där började ett samarbete som gjort skillnad, säger Tobias.

GAIM team

Tydliga val, stark strategi

GAIM:s teknik och varumärke är idag skyddade genom ett flertal immaterialrättsliga verktyg såsom patent, bland annat för den unika blåtandstriggern. När det kommer till varumärkesskydd, exempelvis för GAIM:s logotyp, symboler och produktnamn handlar det inte bara om rena registreringar. Enligt Gabriella, kommersiellt ansvarig på GAIM, är det minst lika viktigt att förstå när och vad som är värt att skydda och hur man hanterar sina immateriella tillgångar i praktiken, vilket tydliggjordes i en IP-strategi som används som en levande plan för skydd, bevakning och prioriteringar.

– Vi vill inte samla på svaga patent. Det gäller att göra sin hemläxa, våga prioritera och hela tiden anpassa strategin till affären. Där har Hansson Thyresson varit ett värdefullt bollplank och känns nästan som en kollega till oss.

Navigera en osäker marknad

För bolag som GAIM, där en stor del av värdet ligger i mjukvara, är traditionellt skydd inte alltid tillräckligt. Då krävs en kombination av olika rättigheter och andra skyddsformer såsom patent, företagshemligheter, rätt avtal och ett starkt varumärke.

Vi på Hansson Thyresson har bland annat stöttat GAIM i att:

  • Identifiera risker och möjligheter i deras IP-landskap
  • Genomföra konkurrentanalyser och bevakning
  • Bygga ett språk för IP som fungerar i styrelserummet och i verksamheten

Genom regelbunden kontakt och översyn, hålls IP-arbetet levande – inte som en sidofråga, utan som en integrerad del av affären.

GAIM medarbetare

Innovation kräver förberedelse

Att tänka proaktivt kring patent är inte bara en typ av försäkring – det är ett affärsverktyg. GAIM är ett exempel på hur rätt IP-strategi kan ge både självförtroende och förhandlingsstyrka i en konkurrensutsatt marknad.

Vi är stolta över att få vara med och skydda nästa generations teknik – redan innan den når marknaden. Dessutom är medarbetarna på GAIM ett otroligt trevligt och engagerat gäng som vi trivs med att samarbeta med på ett nära håll.

Vill du veta hur vi kan hjälpa dig att bygga en IP-strategi som gör skillnad?
Kontakta oss på info@hanssonthyresson.se

EU stoppar registrering av skydd för kärlekssymbol

AI illustration

EU stoppar registrering av skydd för kärlekssymbol

Den 9 juli 2025 slog Europeiska unionens domstol fast att det tyska print-on-demand-företaget Spreadshirt inte får registrera den välkända ”I ♥”-symbolen som varumärke för kläder som t-shirts och tröjor. Företaget hävdade att varumärket skulle vara tillräckligt distinkt och kunde identifiera dess klädprodukter, så som ett varumärke är till för. Den slutgiltiga domen kom efter att företaget överklagat den europeiska varumärkesmyndigheten, EUIPO:s, beslut att ej låta varumärket registreras.

Företaget ansökte om att få skydda uttrycket, placerat på särskilda delar av klädesplaggen såsom på bröstet, nacken eller på etiketten som Spreadshirts webbsida låter kunden anpassa genom några knapptryck. EUIPO avslog ansökan 2022 eftersom symbolen ansågs för allmän och saknade därmed särskiljningsförmågan som krävdes för att registrera ett varumärke, trots att den placerades på specifika delar av klädesplagget. Domstolen i Luxemburg kom kort därefter till samma slutsats. Enligt beslutet så ser konsumenter hjärtat i uttrycket ”I ♥” som ett generellt, samt sedan tidigare vanligt, uttryck för att älska något (’’jag älskar’’). Domstolen menar alltså att konsumenter inte ser symbolen som ett unikt kännetecken för en specifik tillverkare inom en viss kategori såsom kläder.

Redan 2021 försökte företaget registrera symbolen fast utan att ange en särskild placering. Även då avslog myndigheterna ansökan med samma motivering. Domen visar att symboler och budskap som används brett i samhället inte kan enkelt monopoliseras genom varumärkesskydd, även om de kombineras med andra grafiska element eller har vissa placeringar på produkten.

Hansson Thyresson välkomnar ny delägare – fortsätter bygga med hjärta och långsiktighet

AI illustration

Hansson Thyresson är en familjeägd patentbyrå med 15 medarbetare, där stabilitet, god personalkultur och nöjda kunder alltid står i centrum. Förra sommaren genomfördes ett lyckat generationsskifte när grundarna Anders Hansson och Lars Thyresson lämnade över majoritetsägandet till Elsa Thyresson och Maja Modigh. Sedan dess har byrån fortsatt att utvecklas med samma värderingar som när allt började för över tre decennier sedan.

Nu utökas den drivande ägarduon till en trio när Jakob Broman välkomnas som ny delägare. Jakob är en patentingenjör med starkt engagemang och ansvarstagande som delar byråns långsiktiga ägarhorisont och vilja att bygga vidare på det som gör Hansson Thyresson unikt.

”Vi är oerhört glada att välkomna Jakob som delägare. För oss är det viktigt att bygga långsiktigt och med trygghet, både för våra kunder och för våra medarbetare, och Jakob delar den visionen.”, säger Maja Modigh.

En annan syn på ägande och vinstdelning

Istället för den traditionella partnermodellen, där utvalda medarbetare successivt belönas med partnerskap och utdelningar, har Hansson Thyresson valt en annan väg som grundar sig på få men långsiktiga ägare – och en vinstdelningsmodell som inkluderar alla.

”När det går bra för Hansson Thyresson är det allas förtjänst. Därför är det självklart att vi också delar på framgången. Vår vinstdelningsmodell bygger på gemensam motivation och stark teamkänsla – alla får ta del av framgången och vi firar tillsammans”, säger Elsa Thyresson.

Välkommen att följa med på vår resa

Med ett starkt ledarskap, duktiga medarbetare och en organisation som präglas av gemenskap och engagemang, är Hansson Thyresson en uppskattad aktör i branschen och väl rustad för framtiden.
”Jag ser fram emot att bidra, tillsammans med alla andra i teamet, till att Hansson Thyresson fortsätter växa – med hög kvalitet, omtanke för våra kunder och en kultur som gör att människor trivs”, avslutar Jakob Broman.

Vem har rätt, dockan eller personen?

AI illustration

Foto av Tara Winstead (Pexels)

I ett uppmärksammat fall har leksaksjätten Mattel valt att invända mot varumärkesregistreringen av podcasten Coffee with Ken, med motiveringen att namnet kan förväxlas med deras välkända Ken-figur från Mattels Barbie-universum.

Bakom podcasten står Ken Biberaj, en affärsman och tidigare politiker baserad i Washington. Podcasten, som gästas av bland annat senatorer, entreprenörer och kulturpersonligheter, har inget med leksaker att göra. Namnet syftar helt enkelt på värdens förnamn och är huvudsakligen en politisk podcast. Trots det menar leksaksjätten att podden riskerar att skapa förväxling, särskilt med hänsyn till Barbies tidigare lansering av “Ken Barista” – en docka med förkläde, man bun frisyr och en liten kaffekopp i plast.

Mattel har därför invänt mot podcasterns varumärkesansökan och hävdar att namnet kan skada deras varumärkesidentitet, särskilt i ljuset av Barbie-franchisens återupplivade framgång efter storfilmen 2023.

Vissa juridiska experter har varit kritiska och menar att det här är ett tydligt exempel på så kallad ”trademark bullying”, när stora företag försöker använda sina varumärkesrättigheter för att trakassera och skämma ett annat företag bortom vad lagen rimligen tillåter. Biberaj själv påpekar att han använder sitt faktiska namn och att någon koppling till Barbievärlden vore minst sagt långsökt.

Det är inte första gången som Barbieföretaget hamnat i konflikt med personer och företag för att dess produkt upplevts som för lik någon av Barbies tidigare sålda docka. Förra året blev ett holländskt leksaksföretag indraget i en tvist om intrång i upphovsrätten, där Mattel ansåg att företagets ”Lauren” docka, med tillhörande rosa plastbil, gjorde intrång. Domstolen avslog Mattels krav. Man konstaterade att Mattel i och för sig har upphovsrätt till Barbiedockans huvud, men att Laurendockan har tillräckliga skillnader såsom smalare bas, mer framträdande haka och öron, plattare panna.

Att bevaka sina rättigheter och agera vid intrång är viktigt. Men Coffe with Ken-fallet har väckt uppmärksamhet i amerikansk media och lyfter större frågor: Hur långt bör ett
varumärkesskydd sträcka sig? Vad händer när personliga uttryck kolliderar med globala
varumärken? Och får ett företag verkligen ensamrätt på ett vanligt förnamn?

23 februari 2026

Långsiktighet, innovation och familjeägande: Så arbetar Polykemi strategiskt med IP

Att bygga en global industriverksamhet kräver mer än teknisk kompetens. Det kräver långsiktighet, tydliga värderingar och en genomtänkt strategi för…

Läs mer

19 februari 2026

Vi är stolta – två nomineringar i Managing IP EMEA Awards 2026

För första gången har vi valt att delta i utvärderingsprocessen till Managing IP Awards, en av de mest erkända rankingarna…

Läs mer

30 januari 2026

Telefonen och tvisten om vem som var först

Telefonen och tvisten om vem som var först – First-to-invent eller First-to-file? År 1876, mitt i den teknologiska revolutionen, uppstod…

Läs mer
Till fler blogginlägg