Patent är en nationell rättighet, och även om många hade önskat sig det, så finns det tyvärr inget ”världspatent”. Det är därför viktigt att välja rätt länder att söka patentskydd i så att man effektivt kan hindra konkurrenter. Att ha ett patent i Sverige kommer till exempel inte kunna hindra en konkurrent från att vara verksam i Danmark.

Att söka patent i världens alla länder är dessutom extremt dyrt, och för att vara ärlig, sällan särskilt klokt. Det gäller istället att prioritera de länder där patentskyddet gör mest nytta, och såklart anpassa antalet länder efter budget och affärsplan. Även ett mindre antal länder, kan – om man väljer klokt – ge ett geografiskt brett och effektivt skydd.

Det bästa tipset är att fokusera på de länder som gör det jobbigast för era konkurrenter (nutida eller framtida) att konkurrera med er. Det kan till exempel vara de länder där era konkurrenter har sin produktion, eller de länder där störst potential till inkomst finns. Även länderna där ni själva har produktion och/eller kunder brukar vara klokt att söka patentskydd i.

Det kan också vara skönt att veta att ni inte behöver ta beslut om vilka länder ni vill ha skydd i redan vid inlämningsstadiet. Det finns nämligen ett antal olika strategier ni kan använda er av för att skjuta på detta beslut, och även för att skjuta på kostnaderna som är associerad med patentansökningar i ett flertal länder.

Utnyttja prioritetstiden
Den vanligaste strategin är att börja med att lämna in en ansökan i ett land, och sedan utnyttja något som kallas prioritetstiden för att lämna in ytterligare ansökningar i andra länder vid ett senare tillfälle. Inom 12 månader från inlämningsdatumet anses nämligen patentansökningar som lämnas in i andra länder (och begär prioritet från den första ansökan) ha samma effektiva ansökningsdatum som den första ansökningen. Ni behöver således inte lämna in alla ansökningar på en och samma gång, utan ni kan vänta i upp till ett år innan ni bestämmer er för vilka länder som är intressanta. Under detta år kan ni utvärdera hur uppfinningen fungerar kommersiellt och om det är värt att investera vidare i patentansökningar.

I vilket land ska vi börja?
I många fall är det fördelaktigt att börja med en svensk patentansökan. Den officiella avgiften för en svensk ansökan är låg och Patent- och Registreringsverket (PRV) är i regel snabba med att utfärda ett första föreläggande. Genom detta föreläggande får ni en första bedömning av patenterbarheten av er uppfinning i god tid innan prioritetstiden är slut. Detta gör att ni, när ni ska besluta om vilka och hur många länder ni vill gå vidare i, kan väga utsikterna för ett patent och troligt skyddsomfång mot kostnaden för patentskydd i de länder som är av intresse. Skulle PRV hitta en identisk eller väldigt närliggande teknik som gör det svårt för er att få ett patent med vettigt skyddsomfång, kan ni redan i ett tidigt läge bestämma er för att inte gå vidare i fler länder och således spara stora summor pengar.

För många företag kan det dock vara bättre att börja med en europeisk patentansökan. Denna är visserligen dyrare än en svensk ansökan, men den kan medföra att ni snabbare kan få skydd i Europa. Att börja med en europeisk ansökan kan i synnerhet vara attraktivt om (i) ni vet att ni vill ha skydd i stora delar av Europa, (ii) ni har bra koll på vad som redan finns inom teknikområdet och vilket skyddsomfång som är troligt (kanske har ni redan lämnat in en tidigare patentansökan på en närliggande uppfinning), och/eller (iii) ni är beredda att ta risken associerad med den dyrare kostnaden för en europeisk ansökan.

Gå vidare i andra länder
Efter den första ansökan är det sedan dags att gå vidare med ansökningar i andra länder (innan prioritetsåret är slut). Detta kan göras antingen med ansökningar direkt i varje land, eller så erbjuder en internationell överenskommelse ännu en möjlighet att skjuta upp beslut och kostnader. Detta kan göras genom att lämna in en PCT-ansökan (även kallad internationell ansökan) som ger er ytterligare 18 månader (det vill säga 30 månader från inlämningen av den första ansökan) innan ni måste gå vidare med patentansökningar i varje land ni är intresserade av.

Generellt sett brukar en PCT-ansökan vara det bästa alternativet om ni vill ha skydd i mer än ett fåtal länder, men ännu inte helt bestämt vilka. Under de 18 månaderna som en PCT-ansökan är aktiv, är det inte ovanligt att ni har hunnit lansera er produkt på marknaden och även hunnit utvärdera hur kommersiellt framgångsrik den har möjlighet att bli. Ni får också, från ett mer patent-tekniskt perspektiv, ännu ett föreläggande (exempelvis från EPO) som ger ytterligare en indikation på patenterbarhet och troligt skyddsomfång. Alla dessa faktorer kan vara avgörande för vilka länder ni väljer att gå vidare i.

PCT-systemet inbegriper drygt 150 länder runt om i världen, inkluderat de mest efterfrågade länderna, vilket innebär att det ger er en god flexibilitet och är ett väldigt efterfrågat och attraktivt val. Skulle ni dock vara intresserade av skydd i något av de länder som inte är anslutna till PCT-systemet, behöver ni lämna in en ansökan direkt i dessa länder innan prioritetstiden går ut (t.ex. samtidigt som ni lämnar in en PCT-ansökan).

Om du har frågor om patent eller i behov av rådgivning så är du välkommen att kontakta någon av oss >>>

Nu närmar sig starten för det enhetliga patentsystemet i Europa som, efter den senaste fördröjningen, ser ut att bli den 1 juni 2023. Endast patent som utfärdas av det Europeiska Patentverket (EPO) efter detta datum kan registreras som Enhetliga Patent (Unitary Patent, UP). För att ge fler sökanden chansen att registrera sina patent som Enhetliga Patent (UP), kommer EPO att erbjuda sökande en möjlighet att senarelägga utfärdandet av ett patent i de fall där patentet annars hade blivit beviljat och utfärdat innan det enhetliga systemet hunnit starta.

På begäran av sökanden kommer EPO att senarelägga beviljandet av en europeisk patentansökan så att patentet utfärdas först när systemet för det enhetliga patentet startar, så att man således har chansen att registrera det som ett Enhetligt Patent (UP). En sådan begäran kan lämnas in så snart EPO meddelat texten som ska ligga till grund för det beviljade patentet, men innan sökanden godkänt texten. Denna möjlighet ges från och med den 1 januari 2023 och fram till dess att systemet för det enhetliga patentet startar, då åtgärden inte längre fyller någon funktion.

Från och med den 1 januari 2023 kommer sökanden som erhållit texten som ligger till grund för det beviljade patentet även att ges möjlighet att lämna in en förtidsbegäran om att registrera patentet som ett Enhetligt Patent (UP). På så sätt kommer patentet att registreras som enhetligt så snart det nya systemet startar.

Vi hjälper gärna till med rådgivning kring detta >

– Vi har fått ett patent, så nu kan vi börja sälja!

Känner du igen tankegången?

Det kan absolut vara så att tiden är kommen. Stort grattis till er! Men det är också väldigt vanligt att patentinnehavare i sin iver går lite för fort fram. – Hold your horses, säger vi!

Ett patent ger dig ensamrätt till din uppfinning, men det innebär inte automatiskt att du får lov att sälja eller tillverka den. Det kan nämligen finnas andra aktörer som sitter på rättigheter som hindrar dig. Ensamrätten som ett patent medför är en så kallad negativ rättighet. Det innebär att du kan hindra andra från att utöva uppfinningen, men ett patent ger dig inte den positiva rätten att själv utöva uppfinningen. En aning komplicerat kanske, så låt oss titta på ett exempel.

Herr Hansson har, i en hypotetisk värld där innovationen inte kommit så långt, uppfunnit en dörr med ett handtag. Detta har Herr Hansson fått patent för. Några månader senare har Herr Thyresson insett att det hade varit bra om man kunde hindra andra från att öppna den där dörren, så Herr Thyresson sätter dit ett lås på dörren. Herr Thyresson tar patent på sin nya dörr med ett handtag och lås, och tänker att han nu kan lansera den på marknaden – det finns ju många som vill ha en dörr med lås – men det får Herr Thyresson inte göra. Trots att Herr Thyresson har patenterat sin nya dörr, får han inte tillverka eller sälja den då den gör intrång i Herr Hanssons patent. Herr Thyressons produkt täcks ju av Herr Hanssons patent då den faktiskt är en dörr med ett handtag, även om den därtill har ett lås.

Även om detta exempel såklart är en aning förenklat, belyser det en viktig aspekt: även om ni har fått ett patent för er uppfinning så måste ni fortfarande förhålla er till de rättigheter som andra aktörer besitter. Det kan nämligen finnas någon annan som sitter på ett patent som ni gör intrång i genom att kommersialisera er produkt. Det är därför viktigt att alltid hålla koll på vilka rättigheter som finns registrerade, och hur de påverkar era möjligheter att sälja er produkt. Ett sätt att göra detta är genom en så kallad Freedom to Operate-undersökning (FTO-undersökning) som tittar på vilka rättigheter som finns inom teknikområdet och vilket skyddsomfång de har.

Innan ni lanserar er produkt på marknaden bör ni alltså säkerställa att ni faktiskt får lov att tillverka, marknadsföra, och sälja den. Hör av er till någon av våra patentkonsulter så hjälper vi er med just det.

Än finns det tid kvar att ansöka om finansiellt stöd för en varumärkesansökan eller en IP scan från SMF-fonden!

Intresset har varit stort för SMF-fonden. Vi har hjälpt flera av våra kunder att söka och erhålla bidraget som ger 90% tillbaka av kostnaden för en IP-scan och 75% tillbaka av de officiella avgifterna för en varumärkesansökan.

Ansökningsperioden för bidraget löper ut den 16 december 2022. Försitt inte denna chans! Funderar du på att säkra ditt varumärke med en registrering eller vill utnyttja stödet till andra immateriella rättigheter, så kontakta Åsa Olajos eller Jakob Broman för mer information så snart som möjligt!

Vi vill att alla företag skall förstå och säkra sina immateriella tillgångar!

Mer information finns också här >

Den Enhetliga Patentdomstolen (UPC) har nu meddelat att de planerar öppna dörrarna till domstolen den 1 april 2023. Vi uppmanar därför alla er patenthavare som ännu inte hunnit, att se över era patentportföljer nu och bestämma strategi. I första hand behöver ni bestämma er för om ni ska registrera undantag (opt-out) från UPC, eller inte. Våra patentkonsulter finns såklart till ert förfogande för alla frågor ni har om UP och UPC – eller för att registrera undantag.

Från och med startdatumet kan domstolen avgöra patenttvister där besluten har enhetlig effekt i alla medverkande UPC-länder. Som vi tidigare har rapporterat kommer UPC, förutom tvister gällande Enhetliga Patent (UP), även ha jurisdiktion över nationella valideringar av Europapatent (EP) i medverkande UPC-länder – såvida undantag (opt-out) från UPC inte har registrerats för dessa.

När UPC har startat kommer det även vara möjligt att erhålla ett UP från Europeiska Patentverket. Ett UP är ett patent med enhetlig effekt i alla medverkande UPC-länder. För tillfället inkluderas 17 länder inom EU, och Sverige är ett av dessa.

UPC meddelar även att fönsterperioden (sunrise period) som föregår öppnandet av domstolen förväntas starta den 1 januari 2023. Under fönsterperioden är det möjligt att registrera undantag från UPC för sina nationellt validerade Europapatent, som därmed förblir under respektive nationell domstols jurisdiktion på samma sätt som det fungerar idag. Genom att registrera undantag från UPC kan en patenthavare således undvika en central ogiltighetstalan, men avsäger sig samtidigt möjligheten att genom en enda intrångstvist hindra intrång i alla medverkande UPC-länder.

Eftersom preliminärt startdatum nu kommunicerats från UPC råder vi alla patenthavare att så fort som möjligt se över sina patentportföljer så att ni kan bestämma er strategi gällande registrering av undantag från UPC, eller att avstå registrering av undantag. Våra patentkonsulter finns såklart till ert förfogande för alla frågor ni har om UP, UPC, eller att registrera undantag.

Notera att ovan nämnda datum är preliminära och att ändringar kan komma att ske.

Det stundande generationsskiftet och vårt nyligen genomförda vd-skifte bjöd på rubriker och läsvärt uppslag i Sydsvenska Dagbladets ekonomidel i helgen. Med vår vd Maja Modigh i fokus – och om visionen att öka kunskapen om immaterialrätt.

Med inloggning kan du läsa artikeltexten här på sydsvenskan.se. Trevlig läsning!

Källa: Sydsvenska Dagbladet 8 okt 2022 © Bild: Peter Frennesson

Nystartade företag har i regel väldigt mycket att göra och en förhållandevis tunn plånbok. Hur ska man då göra för att få tid och pengar att räcka till, speciellt i de inledande stadierna av sin etablering? Kan man vänta med att skydda sina immateriella tillgångar?

Jakob Broman jobbar som patentingenjör hos oss och vi har bett honom resonera just kring de här frågorna:

Det är oftast inte en så klok idé att vänta. Det kan gå bra ett tag. Ja, för vissa företag går det bra väldigt länge – men det för också med sig stora risker. När väl någon annan börjar dra nytta av allt ert arbete och kopierar era idéer kommer ni troligtvis ångra att ni inte skyddat era immateriella tillgångar i ett tidigt skede. Dessutom är det, i nästan alla fall, för sent att skydda sina produkter när de har blivit kommersiellt framgångsrika. Ett av de grundläggande kraven för patentskydd är just det att uppfinningen måste vara ny, alltså inte varit allmänt tillgänglig. Om ni redan har börjat marknadsföra och sälja er uppfinning kan ni alltså inte längre patentskydda den. Med andra ord kan det vara en dålig idé att vänta tills ni är större och mer etablerade.

Oavsett vilken plånbok ni besitter, eller vilket stadie ni befinner er i, finns det vissa fundamentala tillgångar som ni verkligen borde skydda. Vi pratar om ”det” kring vilket ni kan komma att bygga mer eller mindre hela er verksamhet. För vissa företag är ”det” en revolutionerande uppfinning, för en del är ”det” ett unikt varumärke och för andra är ”det” en riktigt snygg produktdesign. Om ni tidigt säkerställer att dessa tillgångar är skyddade så har ni investerat i framtida trygghet och möjligheter. Det kan handla om patent, varumärkesskydd eller designskydd, och inte allt för sällan en kombination av dem.

Med det sagt kan det såklart vara svårt för en startup att skydda allt i början. Det gäller att investera sina pengar klokt, att ha en tydlig strategi och att prioritera smart. När ni sedan vuxit till er lite kan ni följa upp med kompletteringar för att bredda er IP-portfölj.

Jag kan hjälpa er att få koll på de viktigaste tillgångarna ur ett immaterialrättsligt perspektiv!

Maila mig gärna på jakob.b@hanssonthyresson.se för en första kontakt.

Den 1 september 2022 tillträder Maja Modigh som ny VD för Hansson Thyresson AB. Maja efterträder Lars Thyresson som framgångsrikt lett organisationen sedan start. Maja har arbetat på företaget sedan 2018 med personal och ekonomi som huvudsakliga arbetsområden och hon har tillsammans med Lars lett verksamheten som vice VD. Genom aktivt styrelsearbete har Maja god inblick i företagets resa och utveckling.

”Anders och jag grundade Hansson Thyresson för 28 år sedan med ett öppet sinne och fokus på att göra skillnad för kunderna att nå bästa resultat utifrån förutsättningarna i varje enskilt fall. Som VD och med Anders som styrelseordförande har vi de senaste tio åren mer än dubblerat såväl omsättning som antalet medarbetare. Vi är ett glatt gäng som ger allt tillsammans i vår strävan för våra kunders bästa. Det är med stolthet och glädje som jag nu lämnar över rodret till Maja. Maja har det mod och den förståelse och glöd som krävs för att navigera företaget på den inslagna kursen.” Lars Thyresson

Lars är fortsatt aktiv i företaget med ansvar för juridik- och varumärkesavdelningen och utgör tillsammans med Maja och Jonas Delander företagets ledningsgrupp. Anders Hansson och Lars Thyresson kvarstår i företagets styrelse som från den 1 september leds av Mats Jacobson.

”Jag är riktigt glad över möjligheten att få förvalta men också utveckla och leda Hansson Thyresson vidare. Vi har ett viktigt arbete framför oss att höja kunskapen om immaterialrätt och hjälpa företag att säkra sina viktigaste tillgångar. Det känns meningsfullt, spännande och kittlande. Vi har en historia av att vara en god arbetsgivare med nöjda medarbetare, låg personalomsättning och stor generositet. Det vill jag föra vidare. För mig är det så självklart att det är här det börjar. Glada och engagerade medarbetare som levererar högkvalitativa tjänster ger nöjda kunder. Jag har många tankar om hur vår fortsatta resa ska se ut och jag ser verkligen  fram emot att vara en del av den. Tillsammans ska vi arbeta för att alla företag ska förstå och säkra sina immateriella tillgångar. Så lyder också vår nya vision.” Maja Modigh

Med Maja i spetsen går nu företaget och alla medarbetare en spännande framtid tillmötes.

Inte går det väl att patentskydda datorprogram? Den frågan har ställts många gånger i olika sammanhang. Här resonerar vår patentingenjör Anders Hansson kring frågan om mjukvara kan patentskyddas.

Om man blickar tillbaka mot den tid då våra patentsystem byggdes så var den grundläggande tanken att endast tekniska uppfinningar, som kunde tillgodogöras industriellt, skulle kunna patentskyddas. Abstrakta idéer och metoder för intellektuell verksamhet såsom programvaror, skulle inte kunna skyddas. Enligt både den svenska patentlagen och Europapatentlagstiftningen var datorprogram inte en uppfinning. Detta är på sätt och vis fortfarande en rådande grundsyn. Men, med över 30 års erfarenhet av arbete med uppfinningar är mitt svar – Visst går det patentskydda datorprogram!

När det gäller datorprogram inriktas vanligtvis en patentansökning på en metod. En metod betraktas i detta sammanhang som teknisk om den löser ett tekniskt problem eller om den används för att uppnå ett tekniskt syfte – som helt eller delvis kan eller har implementerats som mjukvara.

Om en metod identifieras som ett sätt att förbättra en användares upplevelse av ett spelförlopp på en bildskärm då kommer patent inte att godkännas. Däremot kan det vara möjligt att patentskydda en metod som genom olika steg förkortar behandlingstiden för olika processteg, eller snabbar upp eller säkrar kommunikationen mellan anslutna enheter. Även om dessa steg implementeras med mjukvara. Syftet kan då anses vara att förbättra, eller åtminstone förändra de tekniska förutsättningarna för överföring av data. Upplevelsen för användaren förbättras förstås också.

Man skiljer på det patentmässiga perspektivet och det affärsmässiga perspektivet. Affärsmässigt kan uppfinningen presenteras som just en användarfördel. Men patentskyddet avser de tekniska särdrag som bidrar till fördelen.

Så, räkna inte bort möjligheten till patentskydd även om uppfinningen helt eller delvis tillämpas som datorprogram. Var bara beredd på att fokus ligger på tekniska aspekter hos uppfinningen – inte på de affärsmässiga eller upplevelsemässiga.

Ett bra sätt att undersöka om ett program eller en mjukvara är patenterbar är att presentera lösningen för en patentingenjör, som ganska snabbt kan bedöma om det är rimligt att gå vidare, till exempel med en nyhetsundersökning, och därefter klargöra de immaterialrättsliga förutsättningarna. Ofta är det en god idé, just för att kunna ta ställning!

Att utesluta patent av affärsmässiga orsaker är en sak. Men att utesluta patent på grund av bristande kunskap är en annan!

Ta gärna en direktkontakt med Anders. Han nås lättast på mejl anders.h@hanssonthyresson.se