Innovationstävling – ett stort värde står på spel!

24 augusti 2022

Nu sker startskottet för Företagsfabrikens innovationstävling, där vinnaren kammar hem en plats i deras Tillväxtprogram under ett år, till ett värde av 100 000 kronor.

Vi är samarbetspartner till Företagsfabriken och sponsrar tävlingen genom att ge vinnaren konsulttjänster till ett värde av 20 000 kronor. Pengarna kan användas till exempelvis rådgivning kring patent, varumärke, design eller kanske en nyhetsundersökning.

Sista dag att skicka in ditt tävlingsbidrag är den 12 september.

Läs mer om möjligheten här >

Är ditt nya varumärke tillgängligt?

Är du igång och ska lansera ett nytt varumärke? Då finns det en del att tänka på. Frågan är också ifall ditt nya varumärke verkligen är tillgängligt.

Vi kallar det för  Tillgänglighetskontroll! Det är en tjänst som vi erbjuder våra kunder. Vi gör en utförlig kontroll av tidigare registrerade varumärken, firmanamn och domännamn – på den marknad som är aktuell för ditt varumärke. Via sökmotorer kan vi också undersöka användandet på olika sociala medier. På så vis hjälper vi dig att ta kommandot och komma fram till bra affärsbeslut kring ditt nya varumärke.

Maria Foskolos

Vi ställde en snabb fråga till Maria Foskolos som är en av våra jurister.

Om du ska ge ett enda råd till någon som ska lansera ett nytt varumärke. Vad ger du då för tips?

– Min hetaste och mest grundläggande rekommendation är att undersöka marknaden riktigt noga! Du behöver ha koll på närliggande, tidigare registrerade rättigheter för att kunna minimera risker. Innan lanseringen behöver du känna till en hel del om vilka skydd som finns för ditt framtida varumärke. Även för att förstå dina möjligheter! Det kan annars uppstå svåra situationer. Exempelvis om du tvingas upphöra med användningen av ditt nya varumärke – efter lansering, säger Maria.

Finner du det här intressant och viktigt för ditt nya varumärke så kan du ta en direktkontakt med Maria Foskolos på maria.f@hanssonthyresson.se

 

 

 

Tusentals patent förfaller i Ryssland

Just nu frigörs tusentals europeiska och amerikanska patent i Ryssland. Innovation som tidigare skyddats blir då fri och tillgänglig för ryska företag att kopiera, marknadsföra och sälja på den inhemska marknaden. Det är en svår situation som många bolag befinner sig i just nu. Praktiska svårigheter med inbetalning av årsavgifter och därmed patent som förfaller. Men också ett etiskt dilemma.

Dagens Industri lyfter diskussionen i sin artikel om sanktionerna mot Ryssland och Anders Hansson, Johan Båvhammar och Christina Wainikka uttalar sig. Alla tre med intressanta ingångar.

Läs hela artikeln här >

Patent – stora fördelar även för de små företagen

Vi får ofta frågan ”Varför ska vi som startup satsa på patent?”. Det enkla och självklara svaret är att patent ger innehavaren ensamrätt att tillverka och sälja den patenterade tekniken, men det finns också andra goda skäl till att patentskydda sina uppfinningar som är speciellt fördelaktiga för just startups och scaleups!

Här lyfter vi några av de fördelar som patent kan medföra, både i tidiga och senare stadier av er etablering. Tänk också på att själva patentansökan i viss mån ger samma fördelar, redan innan patentet blivit beviljat!

 

1) Patent attraherar investerare. Att skydda er uppfinning med ett (eller flera) patent ger en trygghet till potentiella investerare, genom att risken minskar för att en konkurrent ska kopiera er produkt, och därigenom minska avkastningen på de investerade pengarna. Ett patent kan också fungera som en kvalitetsstämpel som visar att ni har koll på era immateriella tillgångar, vilket kan kompensera för andra risker som ofta är associerade med investeringar i nystartade bolag.

2) Patent höjer tröskeln för nya aktörer. Låt oss säga att ni öppnar upp för en helt ny marknad, kanske en Blue Ocean, med er uppfinning. Hur kan ni hindra andra, med större plånbok eller mer etablerat rykte, från att följa efter och ta en bit av kakan? Ett sätt som kan höja tröskeln för andra aktörer från att slå sig in och ta marknadsandelar är att patentskydda er teknik. Ett patent, eller en patentansökan, kan, genom rädslan av att göra intrång i era rättigheter, avskräcka konkurrenter från att utveckla liknande lösningar. Det kan tvinga era konkurrenter att spendera pengar och tid i framtagandet av egen produkt, som ligger utanför ert patentskydd, vilket förhoppningsvis kan ge er ett tillräckligt stort försprång så att ni hinner etablera er och skapa ett varumärke som kunderna kommer ihåg och återvänder till.

3) Patent hjälper er att stå emot jättarna. Patentskydd ses olyckligtvis ofta som ett sätt för stora företag att göra sig ännu större. Vi gillar att se på patent från en annan synvinkel – nämligen ett sätt för små företag att hävda sig mot de stora giganterna. Sitter ni på patenträttigheter har ni en helt annan möjlighet att sätta press på och hävda er rätt gentemot storbolagen. Ni kan undvika att bli överkörda vid förhandlingsbordet och kan visa att det faktiskt är ni som har rätten till uppfinningen. Inte sällan är det just patent som är grunden för jättarnas intresse för det mindre företaget. Vi kan också vända på det – är ni bättre rustade mot jättarna utan några patent alls?

4) Patent skapar värde. Vi har många gånger sett att patent skapar värde i företag. När ni som startup ännu inte hunnit bygga upp en tilltalande balansräkning, eller helt enkelt har svårt att visa vilket värde ert företag har, kan ett patent hjälpa till att förbättra er förhandlingssituation med investerare och samarbetspartners. Vid en framtida exit kan också patenträttigheter få en köpare att inse värdet i ert företag så att ni kan sätta en högre och mer rättvis prislapp på företaget.

Sammanfattningsvis, att satsa på patent tidigt i er etablering kan ge er pengarna tillbaka många gånger om.

Hör gärna av er till mig eller någon av våra patentkonsulter för att diskutera hur just ni kan gynnas av patentskydd.

Vid tangentbordet,

Jakob Broman
Patentingenjör, Hansson Thyresson

Kan jag ta patent på min idé?


Frågan om vad som kan patenteras är inte alltid enkel att svara på, men möjligheterna är i många fall betydligt större än vad som först kan antas.

Två kriterier måste dock vara uppfyllda. Uppfinningen måste vara helt ny, dvs. det får inte finnas en identisk lösning sedan tidigare. Uppfinningen måste också ”skilja sig väsentligt” från kända lösningar. Skillnaden brukar kallas uppfinningshöjd. Uppfinningen behöver också fungera tekniskt. Inte sällan upplevs en lösning som väldigt enkel i efterhand, och det glöms lätt bort att lösningen på problemet inte alls låg nära till hands, när uppfinningen kom till.

Låt oss exemplifiera ovan kriterier:

Vid läggning av betonggolv i tunnlar är det känt som teknik att fylla på betong i en betongläggningsmaskin, som lägger ut och jämnar till betonggolvet framför sig i slutet av tunneln. Därefter backas maskinen stegvis mot tunnelns början med det nylagda betonggolvet framför sig. Betongen fylls på från lastbilar som kör fram och tillbaka från tunnelns början. Vad var det för problem med denna lösning då? Jo, all körning med lastbilarna skadade tunnelns botten och försvårade läggningen av ett jämt betonggolv. Den potentiella uppfinnaren ställdes alltså inför detta problem.

Den enkla men absolut inte självklara lösningen var att vända på hela konstruktionen och låta maskinen köra framåt i stället, så att lastbilarna skulle kunna köra på ett färdigt betonggolv. Detta hade inte gjorts tidigare, varför uppfinningen alltså var ny. För att det tekniskt skulle fungera lade uppfinnaren till en särskild betongvagn, i vilken lastbilarna tippar betongen. Mellan betongvagnen och maskinen placerades ett flertal vagnar som via rör leder betongen fram till betongläggningsmaskinen. Alla vagnarna kör långsamt framåt, så att lastbilarna kan köra fram på betonggolvet som lagts längst fram. Vagnarna och den anpassade hastigheten gör att betonggolvet har hunnit stelna, när lastbilarna kör fram och fyller på betong längst bak. Lösningen skiljde sig väsentligt från andra kända lösningar och fungerade tekniskt, uppfinnaren kunde därmed få ett beviljat Europapatent.

Behöver man bevaka sitt varumärke?


Varumärkesbevakning är en viktig del av ditt varumärkesskydd. Den är anpassad efter de klasser och länder din ansökan avser och påbörjas direkt efter att ansökningen är genomförd.

Tyvärr är det inte så enkelt att en varumärkesregistrering automatiskt ger skydd mot att någon annan kan registrera samma eller ett liknande varumärke. Varumärkesmyndigheter världen över kontrollerar generellt inte om det finns liknande varumärken registrerade sedan tidigare. Det är därför viktigt att varumärkesinnehavaren själv bevakar detta.

Genom en varumärkesbevakning ser vi tidigt om någon försöker registrera ett förväxlingsbart varumärke. Detta innebär att vi i god tid kan vidta lämpliga åtgärder och stoppa registrering genom invändning eller genom en samförståndslösning med innehavaren av det aktuella varumärket.

En bevakning av ditt varumärke genom oss minimerar risken att någon annan registrerar ett förväxlingsbart varumärke och du minimerar samtidigt risken för en utdragen och kostsam hävningsprocess.

Vi har en välbeprövad process för varumärkesbevakning i Sverige och internationellt.

Hur går då en varumärkesbevakning till?

Vi är experter på varumärkesbevakningar. När ett förväxlingsbart varumärke publiceras i något av de länder som bevakningen omfattar rapporterar vi det och tar tillsammans med vår kund beslut på lämplig åtgärd. Exempel på sådan åtgärd kan vara att skicka ett varningsbrev eller att invända mot registrering av aktuellt varumärke.

En varumärkesbevakning är med andra ord en billig försäkring och ett effektivt sätt att upprätthålla och värna om ditt varumärkesskydd.

Om du har frågor och funderingar är du välkommen att kontakta oss.  Använd gärna ingången här undertill för att komma i kontakt med oss.

Svensk patentfest

Ny statistik från Europeiska Patentverket (EPO) visar att det under 2021 lämnades in fler patentansökningar till EPO än under något annat år tidigare. Imponerande 188 600 nya patentansökningar lämnades in förra året, en ökning med 4,5% jämfört med 2020. Kanske är det ett tecken på att världen är på väg tillbaka efter pandemin och att många hittade uppfinnarandan när samhället i övrigt till stor del stängdes ner.

Sverige har klättrat till en tionde plats över de länder i världen som lämnar in flest patentansökningar till EPO. Antalet nya inlämnade ansökningar från Sverige ökade med 12% jämfört med 2020. Detta kan jämföras med länder som USA som har ökat sina ansökningar med 5,2%, Tyskland som endast ökat med 0,3% och Japan som minskat med 1,2%. Tittar man vidare på antalet inlämnade ansökningar per capita så ligger Sverige tvåa i världen, endast Schweiz är bättre. Imponerande!

Vad gäller de vanligaste teknikområdena så ligger Digital kommunikation och Datorteknik som vanligt högt på listan, tillsammans med Medicinteknik, Energiteknik och Transport. En tydlig indikation på att digitalisering, miljö och hälsa är de områden som teknikvärlden fokuserar mest på just nu.

Ni kan grotta ner er i ännu mer statistik här.

UPC närmar sig med stormsteg – är du redo?

Har du hört talas om det nya patentsystemet som är på gång i Europa? Har du koll på hur det kommer påverka både dina nuvarande och framtida patentskydd? Kanske suckar du lite och konstaterar att du nu behöver ta ännu fler beslut angående din patentportfölj? Oroa dig inte, vi är här för att hjälpa och guida dig till besluten som bäst passar din organisation.

Introduktionen av det Enhetliga Patentet och den Enhetliga Patentdomstolen innebär en stor förändring av det europeiska patentlandskapet. Det nya systemet, som erbjuder enhetligt patentskydd i ett större antal EU-länder, är äntligen, efter många år av förberedelser, faktiskt på väg.

Det Enhetliga Patentet
Det Enhetliga Patentet (ofta förkortat UP efter dess engelska namn Unitary Patent) är, som namnet antyder, ett patent med enhetlig effekt i alla medverkande länder. För tillfället inkluderar detta 17 länder inom EU, ett av dessa länder är såklart Sverige. Fler EU-länder kan komma att läggas till allt eftersom tiden går, men det är värt att notera att detta nya system är ett EU-initiativ och att länder utanför EU inte är, och inte kommer att bli, en del av det.

När det nya systemet träder i kraft kommer det inte längre vara nödvändigt (även om möjligheten kvarstår) att validera ett godkänt Europapatent (EP) individuellt i alla länder av intresse. I stället kan du välja att, genom ditt godkända EP, få ett enda patent som täcker alla medverkande länder. Detta kommer troligtvis som en välkommen utveckling för många patentsökande då det innebär att du endast behöver betala en årsavgift för alla dessa länder, endast behöver en översättning av patentet för alla dessa länder, och möjligheten finns att hindra intrång i alla dessa länder genom en enda intrångstvist. Däremot finns det även några nackdelar med UP, av vilka den viktigaste är risken att genom en central ogiltighetstalan få sitt UP ogiltigförklarat i alla medverkande länder på en och samma gång.

Det nya UP-systemet kommer att finnas parallellt med det nuvarande systemet, och som nämnts ovan kommer det även fortsatt vara möjligt att validera ett EP enskilt i individuella länder precis som nu.

Den Enhetliga Patentdomstolen
Med ankomsten av det nya UP-systemet kommer även en ny domstol, den Enhetliga Patentdomstolen (ofta förkortat UPC efter dess engelska namn Unified Patent Court), att införas. UPC kommer vara domstolen där tvister om UP avgörs (både ogiltighetstalan och intrång), och domar utfärdade av UPC kommer att ha enhetlig effekt i alla medverkande länder.

Därutöver är det viktigt att notera att UPC även kommer ha jurisdiktion över alla EP som valideras på det klassiska viset i medverkande länder. Detta gäller dessutom även för EP som har beviljats innan UPC startas. Med andra ord, om du har ett patent utfärdat av Europeiska Patentverket (EPO) så kommer detta patent falla under UPC:s jurisdiktion när UPC drar i gång, såvida du inte registrerar ett undantag från UPC, se nedan.

UPC


Möjligheten att registrera ett undantag
Under en övergångsperiod på 7 år (möjligtvis förlängd till upp till 14 år) från starten av UPC, är det möjligt för en patenthavare med ett klassiskt validerat EP att registrera ett undantag (en så kallad opt-out) från UPC för det patentet, såvida ingen tvist redan har inletts vid UPC.

Att registrera ett undantag från UPC innebär att patentet i fråga kommer att förbli under respektive nationell domstols jurisdiktion under hela dess livstid, på samma sätt som det är idag. En registrering av ett undantag kan dock dras tillbaka såvida ingen tvist har inletts vid en nationell domstol. Möjligheten att registrera ett undantag från UPC finns för alla EP utfärdade eller ansökta om innan slutet på övergångsperioden, och det kommer vara möjligt att registrera undantag under en period som kallas fönsterperiod (eller sunrise period). Fönsterperioden påbörjas 3-4 månader före starten av UPC och avslutas vid starten av övergångsperioden.

När kommer det nya systemet att starta?
Det är fortfarande oklart exakt när det nya systemet kommer att starta, men det kan hända så tidigt som i oktober 2022, eller kanske mer realistiskt i början på 2023. När Österrike i januari 2022 blev det trettonde landet att ansluta sig till det provisoriska tillämpningsprotokollet för UPC, påbörjades förberedelser för uppstart av det nya systemet. När förberedelserna är tillräckligt långt gångna, kommer Tyskland, som agerar portvakt, att deponera sitt ratifikationsinstrument, vilket kommer initiera fönsterperioden.

Vilka beslut behöver jag ta?
Introduktionen av UP och UPC kommer att ha konsekvenser för alla sökande och innehavare av patent med intresse för patentskydd i länder inom EU. Alla patenthavare och patentsökande bör tänka igenom hur de kan ta vara på fördelarna med det nya systemet, och samtidigt skydda sig från de fallgropar som kan uppstå.

Som patenthavare är det viktigt att inse att om du inte gör någonting, kommer saker att förändras för dig. Det är därför dags att börja tänka på UPC så att du kan fatta genomtänkta och strategiska beslut, i stället för att låta någon annan fatta besluten åt dig.

Det första beslutet du måste fatta är huruvida du ska registrera undantag från UPC för dina nuvarande EP och EP-ansökningar. Detta är långt ifrån ett enkelt beslut, och många faktorer bör beaktas. Med det nya systemet väntande runt hörnet, och fönsterperioden bara månader bort, råder vi alla patenthavare att börja se över sina patentportföljer så att ni kan bestämma er för er strategi.

Vi finns här för att hjälpa er och med tanke på den potentiella påverkan era strategiska beslut kan få, och hur komplext det nya patentlandskapet är, så är vi alltid tillgängliga för ett möte där vi kan ge er de råd ni behöver.

Tveka inte att kontakta någon av oss om ni har frågor gällande UP, UPC eller någon annan aspekt av immaterialrätt.

Kina är anslutet till Haag-systemet

Kina har anslutit sig till Haag-systemet för internationellt skydd av industriell design. Att söka designskydd, registrera och upprätthålla registreringar i Kina kommer därmed att bli smidigare för alla medlemsländer. 94 länder inklusive EU är nu anslutna till Haag-systemet.

Samtidigt innebär Kinas tillträde också att kinesiska verksamheter får lättare att söka designskydd i EU, eftersom kinesiska sökanden också kan använda systemet. Kina anslöt sig den 5 februari 2022 och avtalet träder i kraft den 5 maj 2022.

Mer information här >

Nyhetsundersökning vs. Freedom to operate-undersökning

Vi hjälper ofta våra klienter att göra olika undersökningar i patentdatabaser. De vanligaste frågorna vi får är kopplade till Nyhetsundersökning vs. Freedom to operate-undersökning (FTO-undersökning) som ibland kan vara svåra att skilja på. Viveka Anderberg jobbar som patentingenjör hos oss och vi har bett henne att reda ut begreppen.


När är det läge att göra en Nyhetsundersökning?

– En nyhetsundersökning görs innan en patentansökan utarbetas och lämnas in för att ta reda på mer om redan känd teknik och för att undersöka om det finns eventuella hinder mot uppfinningens patenterbarhet. En nyhetsundersökning kan man förenklat säga ger en första indikation om uppfinningen går att patentera eller ej. En uppfinning kan inte beviljas patent om den inte är ny, dvs uppfinningen får ej vara beskriven tidigare, och det finns inga geografiska begränsningar för ett nyhetshinder. Därför måste nyhetsundersökningen alltid göras globalt, utan hänsyn till geografiska begränsningar.

I nyhetsundersökningen fokuserar vi på de särdrag som bidrar till att lösa det tekniska problem som uppfinningen ska hantera. Vi undersöker om just de relevanta särdragen finns beskrivna i något dokument i samma sammanhang som den aktuella uppfinningen oavsett var i världen dokumentet publicerats. För bedömningen av nyhet spelar det ingen roll om dokumenten är godkända patent, patentansökningar, tidningsartiklar, läroböcker, mm.


FTO-undersökningen verkar vara mer omfattande. På vilket sätt då?

– En FTO-undersökning görs för att undersöka risken att en produkt gör intrång i någon annans patenträttighet. FTO-undersökningen begränsas vanligtvis geografiskt till de marknader som produkten kommer att tillverkas, marknadsföras och säljas på, eftersom patenträttigheter är nationella rättigheter.

FTO-sökningen baseras på en produkt, dvs. ingående komponenter i produkten och deras inbördes anordning och samverkan. Om produkten är patentskyddad eller inte, och i så fall med vilket skyddsomfång, spelar ingen roll i det här sammanhanget. I ett första steg görs en undersökning för att hitta relevanta patenträttigheter. Därefter undersöks om produkten täcks av patentkraven i någon sådan patenträttighet. En FTO-undersökning är mer omfattande och därmed mer kostsam än en nyhetsundersökning.


Kan man använda nyhetsundersökningen för att bedöma risken för patentintrång?

– Vi får ganska ofta den frågan och det snabba svaret är att det kan man inte. Principiellt kan man alltså inte dra några slutsatser om eventuella risker för patentintrång av en nyhetsundersökning, eftersom de två typerna av undersökning baseras på olika söktermer, och nyhetsundersökningen baseras på hela dokumenten, medan FTO-undersökningen fokuseras till patentkraven.

Det är dock möjligt att bedöma intrångsrisk i de dokument som påträffats vid nyhetsundersökningen, men detta kräver ytterligare uppföljning med kontroll av vilka dokument som innefattar patent som är i kraft i de aktuella geografiska marknaderna.


Det är ändå lite svårt att förstå skillnaderna i de båda undersökningarna. Kan vi få det långa svaret också?

– Jag kan försöka förklara genom ett enkelt exempel där en och samma produkt ligger till grund för en nyhetsundersökning respektive en FTO-undersökning:

Låt oss säga att en nyutvecklad produkt använder sig av en enkel kardborreinfästning där det tidigare bara varit möjligt med mer permanenta infästningsmetoder såsom skruv, nitar etc.

I en nyhetsundersökning tar man fasta på kardborreinfästningen och begränsar sökningen med den söktermen. Om kardborreinfästning inte förekommer i något dokument i samma sammanhang som den aktuella produkten så har uppfinningen nyhet.

I en FTO-undersökning kan man inte begränsa sökningen till ”kardborreinfästning” utan måste använda bredare söktermer för att hitta relevanta patenträttigheter. I ett patent är det patentkraven som definierar skyddsomfånget och ett patentkrav kan innehålla särdraget ”fästelement”, vilket omfattar en mängd olika element för att fästa något och däribland t.ex en kardborreinfästning. Om övriga särdrag i patentkravet också överensstämmer med produkten riskerar produkten att göra intrång i patentet, trots att ordet ”kardborreinfästning” inte förekommer i dokumentet. Och eftersom ”kardborreinfästning” inte nämns i dokumentet hade det sannolikt inte framkommit i nyhetsundersökningen.

Tack Viveka. Nu klarnade det!

Om du har frågor och funderingar är du välkommen att kontakta Viveka.

Viveka Anderberg
Viveka Anderberg, en av våra patentingenjörer, på väg upp till kontoret efter cykelrundan som tar henne till jobbet varje arbetsdag.