Jakob – Vår nya patentingenjör!

25 januari 2022

Vår nya medarbetare Jakob Broman har efter många år utomlands landat hos oss och är numera en av våra patentingenjörer. Det är vi väldigt glada över och undrar samtidigt lite nyfiket:

Hur trivs du hos Hansson Thyresson så här långt?
Jättebra! Alla på Hansson Thyresson har välkomnat mig med öppna armar och redan innan jag började kände jag mig som en i gänget. Även om starten har blivit lite annorlunda på grund av covidinfektion och nya restriktioner om hemarbete, så har det gått väldigt smidigt att komma igång. Efter många år utomlands känns det verkligen som att jag har kommit hem.

Vilken film såg du senast? Vad tyckte du om den?
Ja du, det var en bra fråga. Jag började se Moneyball för någon dag sen, men somnade efter halva – räknas det? Jag ser förvånansvärt lite film faktiskt, utan föredrar sport, serier eller allra helst att stänga av teven helt och läsa en bra bok i stället.

Är du en mail- eller telefonperson? Varför?
Båda har sina fördelar och tillfällen, men överlag är jag definitivt en mail-person. Det sitter i sen jag var liten och blyg, skulle jag tro. Jag gillar mailets kravlöshet – jag kan dra iväg ett mail när jag har tid, och mottagaren kan svara när den har tid. Men det jag gillar mest av allt är att mailen finns sparade, och att man kan gå tillbaka och se vad man har sagt, för minnet är ju inte alltid så bra som man hade önskat. Däremot slår inget ett telefonsamtal när man behöver ett snabbt svar.

Vilken roll har du på Hansson Thyresson?
På Hansson Thyresson jobbar jag som patentingenjör och hjälper framför allt i den här positionen företag att skydda sina uppfinningar. Det bästa med yrket är att få träffa drivna människor som har kommit på något riktigt klokt, och att sen få sätta sig in i tekniken, hitta kärnan i uppfinningen och destillera ner det hela till en koncis och tydlig text. Jag har alltid tyckt om teknik och att skriva, så det passar mig perfekt, och i övrigt har jobbet helt enkelt en härlig blandning mellan tankeverksamhet och kaffedrickande med spännande människor.

Jakob, varmt välkommen till oss!

Du kan nå Jakob på jakob.b@hanssonthyresson.se

Ansök om bidrag nu – Få hjälp av oss utan kostnad!

Bidragspengar

Även i år ges små och medelstora företag möjlighet att söka bidrag från SME Fund*. Bidraget täcker en stor del av de kostnader en professionell genomgång av immateriella tillgångar annars medför. Under en period framöver erbjuder vi dig kostnadsfri hjälp med ansökningsprocessen för bidraget så att du maximerar nyttan av bidragets olika möjligheter.

Cirka 13 000 europeiska företag har redan dragit nytta av fonden och under fjolåret hjälpte vi flera företagare att få bidraget. Det vill vi göra nu igen! Därför fortsätter vi hjälpa till med din ansökningsprocess och rådge hur du bäst använder bidraget utifrån företagets behov.
Vårt erbjudande är kostnadsfritt och gäller till och med 31 mars 2022.

Bidragets möjligheter:

  • Ersättning för en IP Scan dvs en genomlysning av företagets immateriella tillgångar.
    Bidraget täcker 90 % av kostnaden.
  • Ersättning för patentansökan / ersättning för ansökan varumärkesskydd / ersättning för ansökan designskydd.
    – Bidraget täcker 50-75 % av grundavgiften upp till ett värde om max 2 250 EURO hos myndigheterna.

Årets ansökningsperiod har precis öppnat och pågår till 16 december 2022. Men det är först till kvarn som gäller, så tveka inte!

Ta en direktkontakt med Jakob Broman på jakob.b@hanssonthyresson.se om du vill dra nytta av möjligheten.

*Under 2021 lanserade EUIPO en fond för små och medelstora företag (SME Fund) i syfte att hjälpa företagen hantera sina immateriella tillgångar på ett bättre sätt. Även i syfte att hjälpa företagare att återhämta sig från effekterna av Covid 19 pandemin.

 

Vår nya kollega och redovisningsekonom Wenche

Wenche Carlsson är på plats! Sedan några veckor tillbaka arbetar hon hos oss med det löpande ekonomiarbetet. Vi är väldigt glada över att ha Wenche med oss, både som kollega och  redovisningsekonom. Men inte heller Wenche slipper undan våra nyfikna frågor:

Hur trivs du hos Hansson Thyresson så här långt?
– Som nyinflyttad i Skåne, har jag fått den bästa start jag kunde önska. Hansson Thyresson har välkomnat mig och inkluderat mig i sitt gäng från dag ett. Som redovisningsekonom vet man ofta vilka arbetsuppgifter man förväntas lösa, men för att förstå verksamheten, vilket är väsentligt för att siffrorna ska bli levande, krävs ett engagemang både från en själv och från arbetsgivaren. Då jag själv inte har någon bakgrund eller erfarenhet om frågor kring patenträtt och varumärkesskydd, är jag tacksam för det engagemang mina kollegor har visat mig för att ge mig kunskap och förståelse för den verksamhet Hansson Thyresson bedriver.

Vad skulle du ta med dig till en öde ö, och varför?
– Om jag skulle bli strandsatt på en öde ö, skulle jag helst av allt velat ha sällskap av någon annan. Men om det inte vore möjligt, skulle jag nog ta med mig en låda med pysselsaker inklusive redskap för att kunna förvandla pysslet, stenar, snäckor, ilandflutet skräp, etc till något användbart. Varför? Jag mår bra av att vara kreativ och att se ett resultat av mina ansträngningar, t ex jobba i trädgård eller sy. Med hjälp av min välfyllda låda och det jag hittar på ön, skulle jag dels ha något att göra om dagarna, dels kunna försöka rädda mig själv genom att tillverka någon typ av signalering till omvärlden samt ha något att sälja om jag väl blev ”räddad”. På så vis hade jag kunnat köpa mig lite förnödenheter och en biljett hem, avrundar Wenche med ett finurligt leende.

Ja men visst! Kreativt och resultatorienterat – det måste ju vara absolut bästa överlevnadsstrategin! Wenche, om du mot förmodan skulle bli strandsatt på en öde ö, då lovar vi komma förbi och sällskapa – ett litet tag!

Varmt välkommen till Hansson Thyresson!

Här kan du komma i kontakt med Wenche >

Lönar det sig att ha immaterialrätter?

– Ja, det lönar sig. Speciellt för de små och medelstora företagen!

De företag som förstått värdet av sina immateriella rättigheter, IPR* – och som valt att registrera dem – det är också just dessa som upplever efterföljande hög tillväxt. Sambandet är tydligt! Ändå är det bara 8,52% av de svenska mindre företagen som har någon sådan registrering.

Mest tydligt samband ses för små och medelstora företag. Siffrorna talar sitt tydliga språk: 68% högre avkastning per anställd i de fall företaget har någon registrerad immaterialrättslig rättighet.

Alla företag har immateriella tillgångar och de kan utgöra mer än 80% av företagets värde. Det handlar med andra ord om – En investering!

Brist på kunskap?
Många små och medelstora företag saknar kunskap om innebörden och fördelarna med att skydda sina immateriella rättigheter. Det visar statistiken. Man kan också se att fler och fler företag saknar vilja, tid och lust att inhämta de kunskaper som behövs för att ta kloka beslut, kopplade till sitt immaterialrättssinnehav.

Vi vill bidra till ökad förståelse
Vi från Hansson Thyresson känner stort ansvar i det här och vill fortsätta att bidra till förståelse för värdet i IPR. Som ett led i detta kan vi exempelvis lämna kostnadsfri initial rådgivning. Vi samverkar med startups och inkubatorer, ger föreläsningar och håller utbildningar. Och vi vill gärna bidra med ännu mer!

Vi är öppna för kunskapsspridning och samarbeten i olika former. Vi ser en viktig uppgift för oss att öka insikterna. Kontakta gärna vår vvd Maja Modigh eller vd Lars Thyresson om du vill veta mer.

Statistiken är hämtad från EUIPO och EPO.

 

*Intellectual Property Rights (IPR), eller immateriella tillgångar som det heter på svenska, handlar om ensamrätter till företeelser som man inte kan ta på. Såsom patent, varumärke, design, upphovsrätt, företagshemligheter mm. Ekonomiskt betydelsefulla – därför skyddsvärda!

Ny bestämmelse i varumärkeslagen

Ond tro innebär en ohederlig inställning eller avsikt hos sökanden eller ett agerande som avviker från principer om etik och ärliga affärsmetoder. Det är sökandens avsikt som styr; vad har man menat med sin ansökan, vad har legat bakom den?

Den 1 juli 2021 trädde nya skärpta regler i kraft gällande registrering av varumärken i ond tro.
Enligt den nya bestämmelsen i varumärkeslagen får ett varumärke inte registreras om ansökan gjordes i ond tro (Varumärkeslagen 2 kap 7 § 2 st).

Det finns två huvudtyper av ond tro

  • Att man skadar tredje mans intressen
  • Att man missbrukar det varumärkesrättsliga rättssystemet.

Om sökandens avsikt har varit att skada tredje mans intresse tex om avsikten har varit att hindra tredje man att sälja sina varor eller om avsikten har varit att dra egen fördel av ett renommé som tredje man har byggt upp kan sökanden anses ha varit i ond tro.

Ond tro kan också föreligga om sökanden avsiktligt missbrukar det varumärkesrättsliga rättssystemet. Ett exempel på det är om innehavaren av en varumärkesregistrering inte har börjat använda sitt varumärke, men lämnar in en ny ansökan för identiskt märke efter fem år med syfte att inte bli av med sitt skydd på grund av att det inte används. Under dessa förutsättningar kan sökanden anses missbruka det varumärkesrättsliga systemet och vara i ond tro och därmed förlora sitt varumärke.

Den nya lagstiftningen innebär att det blir lättare att agera mot en konkurrent som snyltar på ert renommé eller som försökt stoppa er från att använda ert varumärke genom en blockerande varumärkesregistrering. Den nya lagstiftningen innebär också att det blir svårare för en konkurrent att behålla sitt varumärke om konkurrenten inte använder varumärket. Motsvarande bestämmelser kring ond tro gäller även för företagsnamn.

Regeln gäller retroaktivt vilket innebär att den även gäller för varumärken som sökts eller registrerats innan ikraftträdandet och utgör en anpassning till EU-rätten.

Med anledning av de nya skärpta kraven rekommenderar vi därför våra kunder att kontinuerligt använda sina varumärken för de varor och tjänster som omfattas av registreringen. Se också till att nya loggor är uppdaterade med ansökningar och registreringar.

Hur var det nu med GDPR?

G

Det har gått några år sedan GDPR var i hetluften och kom att förändra rutiner och arbetssätt för många företag och organisationer. Inhämtad och känslig data som ska hanteras på korrekt sätt. Rätt information som ska ges till uppgiftslämnaren – En utmaning för de flesta! Vi tog en titt i backspegeln och fann en del intressant statistik och spännande rättsfall.

  • 614 sanktionsavgifter har utfärdats inom EU (till och med april 2021).
  • Det totala beloppet är ca 280 MEUR – dvs nära nog 2,8 miljarder svenska kronor!
  • Spanien har fått 219 beslut om sanktionsavgifter och Sverige har fått 17.
  • Telekombranschen har drabbats av de största totala bötesbeloppen på ca 132 MEUR.

Topplista böter inom EES (euro)
Google Inc. – 50 000 000
H & M Hennes & Mauritz – 35 258 708
TIM Telecom provider – 27 800 000
British Airways – 22 046 000
Marriot International – 20 450 000

Topplista böter Sverige (sek)
Google LLC – 50 000 000 kr
Sjukvården* – 69 500 000 kr
Stockholms stad – 4 000 000 kr
Polismyndigheten – 2 500 000 kr
Umeå Universitet – 550 000 kr

*Capio St Göran, Karolinska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Region Västerbotten, Region Östergötland, Aleris Sjukvård och Aleris Närsjukvård

Kort om några rättsfall

Stockholms stad – allvarliga brister i skolplattform
Det IT-system som används för elevadministration av skolorna i Stockholm, skolplattformen, har granskats av Integritetsskyddsmyndigheten, IMY. Granskningen visade att skolplattformen hade flera allvarliga brister och en sanktionsavgift om 4 miljoner kronor utfärdades mot utbildningsnämnden i Stockholm. Skolplattformen innehåller uppgifter om ca 500 000 elever, lärare och vårdnadshavare. Bristerna har bland annat bestått i att stora delar av personalen har haft möjlighet att kommit åt uppgifter om elever med skyddad identitet i ett delsystem. I ett annat delsystem har vårdnadshavare haft möjlighet att enkelt komma åt andra barns uppgifter om betyg och utvecklingssamtal.

Polismyndigheten – använde app för ansiktsigenkänning(enda beslutet om sanktionsavgift under 2021)
IMY konstaterade att Polismyndigheten hade brustit i sitt personuppgiftsansvar genom användning av appen Clearview AI. Polismyndigheten hade inte vidtagit lämpliga organisatoriska åtgärder för att visa att behandlingen varit författningsenlig (dvs. de hade inte följt lagen!). Polismyndigheten hade behandlat biometriska uppgifter – som använts för ansiktsigenkänning – i strid med brottsdatalagen samt underlåtit att genomföra en konsekvensbedömning. IMY beslutade att Polismyndigheten skulle betala en administrativ sanktionsavgift på 2,5 miljoner kronor för överträdelserna av brottsdatalagen. IMY förelade även polismyndigheten att utbilda sin personal för att säkerställa att personuppgifter inte hanteras i strid med gällande dataskyddslagstiftning och interna rutiner på området.

Kameraövervakningsfall
Gnosjö kommun: IMY utfärdade en sanktionsavgift om 200 000 kronor mot Gnosjö kommun för olaglig kameraövervakning på ett LSS-boende. Kamerabevakning hade skett av den boendes sovrum. IMY konstaterade att det saknades en rättslig grund för bevakningen, att det inte hade genomförts en konsekvensbedömning innan bevakningen inleddes och att man inte informerat om kamerabevakningen.
Uppsalahem: IMY utfärdade en sanktionsavgift om 300 000 kronor mot Uppsalahem AB för olaglig kameraövervakning. Kameraövervakningen hade skett i trapphuset och kameran hade riktats mot en lägenhetsdörr som tillhörde en boende som hade varit särskilt utsatt för trakasserier. Syftet var att identifiera gärningspersonen när denne uppehöll sig vid dörren. Om lägenhetsdörren öppnades filmades hallen inne i lägenheten. Sammantaget fann Datainspektionen att en effektiv, proportionell och avskräckande sanktionsavgift för överträdelsen var 300 000 kronor.

Klarna och Spotify varnades
Klarna hade dröjt fem månader med att ge registrerade tillgång till personuppgifter. Den stipulerade tiden är en månad och kan vid behov förlängas med två månader. Spotify hade inte tillräckligt klart och tydligt redogjort för den registrerade vilka personuppgifter som behandlades. Båda företagen fick reprimander av IMY.

deWiz Golf AB is building an IP portfolio

deWiz Golf AB is building an IP portfolio for securing and increasing the value of its Intangible Assets. Hansson Thyresson was early trusted to work with all aspects of intellectual property services, such as patents, trademarks, and contracts.

deWiz Golf AB is an extremely interesting young technology company that has developed a golf training platform. It was founded by former European Tour pro, PGA of Sweden certified instructor and motor learning author, Markus Westerberg, and entrepreneur and technology business leader, Christian Bergh. The company’s mission is to help golfers around the world elevate their enjoyment of the game through innovative technology that accelerates the pace of learning. To accomplish this, deWiz has developed a revolutionary wearable technology that helps you analyze your swing motion. And what makes deWiz unique is when you break your preset parameters, deWiz generates a tickling electric pulse and audible alert in real time.

– It´s been one of the most exciting journeys in my patent attorney carrier. Starting from zero with two engaging and dedicated inventors, we’ve created an IP portfolio to protect the fantastic new device and to assist in the business development of the company. The product and services around deWiz continue to grow, as does the IP portfolio.
Anders Hansson, co-founder, and chairman of the board of Hansson Thyresson AB.

The development of the IP portfolio has been a continuous process where technical, legal, marketing and business aspects have evolved at different speeds and importance. The value of the IP portfolio and other Intangible Assets cannot be overestimated.

I can’t express enough the importance of having a homogeneous portfolio of patents and trademarks registered in a wide range of countries, partly to protect your invention, but especially when you need to increase the capital of the company and bring in investors. It costs a lot of money to apply for a patent, but the benefits outweigh the costs.
Christian Bergh CEO deWiz Golf AB


Markus Westerberg, co-founder and golf professional – responsible for the golf technique in the development work.

 

Patentskydda datorprogram!

Inte går det väl att patentskydda datorprogram?
Den frågan har ställts många gånger i olika sammanhang.

Om man blickar tillbaka mot den tid då våra patentsystem byggdes så var den grundläggande tanken att endast tekniska uppfinningar, som kunde tillgodogöras industriellt, skulle kunna patentskyddas. Abstrakta idéer och metoder för intellektuell verksamhet såsom programvaror, skulle inte kunna skyddas. Enligt både den svenska patentlagen och Europapatentlagstiftningen var datorprogram inte en uppfinning. Detta är på sätt och vis fortfarande en rådande grundsyn. Men, med över 30 års erfarenhet av arbete med uppfinningar är mitt svar – Visst går det patentskydda datorprogram!

När det gäller datorprogram inriktas vanligtvis en patentansökning på en metod. En metod betraktas i detta sammanhang som teknisk om den löser ett tekniskt problem eller om den används för att uppnå ett tekniskt syfte – som helt eller delvis kan eller har implementerats som mjukvara.

Om en metod identifieras som ett sätt att förbättra en användares upplevelse av ett spelförlopp på en bildskärm då kommer patent inte att godkännas. Däremot kan det vara möjligt att patentskydda en metod som genom olika steg förkortar behandlingstiden för olika processteg, eller snabbar upp eller säkrar kommunikationen mellan anslutna enheter. Även om dessa steg implementeras med mjukvara. Syftet kan då anses vara att förbättra, eller åtminstone förändra de tekniska förutsättningarna för överföring av data. Upplevelsen för användaren förbättras förstås också.

Man skiljer på det patentmässiga perspektivet och det affärsmässiga perspektivet. Affärsmässigt kan uppfinningen presenteras som just en användarfördel. Men patentskyddet avser de tekniska särdrag som bidrar till fördelen.

Så, räkna inte bort möjligheten till patentskydd även om uppfinningen helt eller delvis tillämpas som datorprogram. Var bara beredd på att fokus ligger på tekniska aspekter hos uppfinningen – inte på de affärsmässiga eller upplevelsemässiga.

Ett bra sätt att undersöka om ett program eller en mjukvara är patenterbar är att presentera lösningen för en patentingenjör, som ganska snabbt kan bedöma om det är rimligt att gå vidare, till exempel med en nyhetsundersökning, och därefter klargöra de immaterialrättsliga förutsättningarna. Ofta är det en god idé, just för att kunna ta ställning!

Att utesluta patent av affärsmässiga orsaker är en sak. Men att utesluta patent på grund av bristande kunskap är en annan!

Av Anders Hansson, Senior partner & Patent Attorney

20 miljoner euro i bidragspengar 

Bidragspengar

Tips för små- och medelstora företag

Många europeiska små- och medelstora företag står idag utan registrerade rättigheter t ex patent och varumärkesskydd. Häri bor en stor risk som myndigheten för immateriella rättigheter (EUIPO) vill råda bot på. Genom SMF-fonden har man därför öppnat upp möjligheten att ansöka om bidragspengar. I pengapåsen ligger 20 miljoner euro!

Färska siffror visar att ett aktivt användande av immaterialrättigheter är en viktigt källa till betydligt högre intäkter, särskilt för de mindre bolagen som äger minst en registrerad rättighet. EUIPO och Europeiska patentorganisationen (EPO) publicerade nyligen en rapport kring detta. Där konstateras blandannat att företag med färre än 250 anställda i snitt har 68% högre intäkter per anställd, för de som har någon registrering. För de större bolagen med fler än 250 anställda är motsvarande siffra 18%.

Hur många svenska små- och medelstora företag som har en registrerad rättighet? Svaret är 8,5%. Vi tror att rädslor för höga kostnader och låg kännedom kan vara orsaker till den här låga siffran.

EUIPO och EPO arbetar intensivt på europanivå för att öka medvetenheten om immateriella tillgångar och för att få fler företag att registrera skydd. Nu med ett bidrag på 20 miljoner euro! ”A massive fund to spend”. Även svenska Patent- och registreringsverket (PRV) arbetar intensivt med detta.

Så här går det till att ansöka

Varje företag kan få max 1500 Euro i bidrag. Ansökan är nu öppen och man behöver ansöka inom dessa tre tidsramar: 1 maj – 31 maj   |   1 juli – 31 juli   |  1 sep – 30 sep

Bidraget kan användas på två olika sätt, eller genom en kombination av de båda:

1) 75% kostnadsavdrag för en IP-scan där professionella experter hjälper till att belysa dina immateriella tillgångar och göra en första förhandsbedömning. Det här är som en mindre IP-strategi där främsta fokus ligger på att identifiera vilka immateriella tillgångar som finns samt översiktligt identifiera immaterialrättsliga risker. Scanningen görs av en immaterialrättsexpert som dessutom har avklarad utbildning om just denna tjänst. Det här är ett bra sätt att få många AHA-upplevelser! Att hitta värden ni kanske inte riktigt visste fanns och att upptäcka vilka möjligheter som finns för att skydda era tillgångar.

2) 50% kostnadsavdrag på grundavgifter för ansökningar inom varumärke eller design. Det här är för företag som redan identifierat att man vill ansöka om varumärkes- eller designskydd. Kostnadsavdraget på grundavgifterna hos myndigheten gäller oavsett om man väljer att ansöka själv eller om du går via ombud, dvs sådana som vi.

Vi hjälper såklart gärna till med både IP-scan och varumärkes- eller designskydd.

Domännamn & intrång

På sistone har flera av våra kunder råkat ut för domännamnsintrång. När någon använt och registrerat ditt varumärke som sitt domännamn behöver du kunna påvisa att:

– det gjorts i ond tro
– det inte fanns berättigat intresse att registrera domänen
– du är varumärkesinnehavare till ditt registrerade varumärke

Om dessa förutsättningar är uppfyllda har du goda möjligheter att få det aktuella domännamnet överfört på dig den rättsliga vägen.

Domännamn är en viktig del av ditt företags digitala identitet. Därför är vår rekommendation att du registrerar ditt företags olika varumärken även som domännamn. Du bör också undersöka att nya varumärken, som du tänker använda, är lediga som domäner. Att köpa rätten till redan registrerade domännamn kan bli en dyr historia!


Kontakta oss så hjälper vi dig den rättsliga vägen!

 

Domännamn och intrång