Det finns stora fördelar med att vara patentinnehavare eftersom du kan använda ditt patent till att hindra andra aktörer från att profitera på din uppfinning. Ifall du har upptäckt en produkt som liknar din patenterade produkt så ska du kontakta oss direkt och berätta om dina misstankar.

I ett sådant läge vill vi göra en intrångsbedömning så fort som möjligt. Det kan vara tal om patentintrång ifall produkten tillverkas/marknadsförs/säljs på en marknad där ditt patent är i kraft. Då gäller det att agera snabbt och korrekt!

Så här går det i grova drag till när vi gör en intrångsbedömning:

1. I bästa fall har vi tillgång till produkten men beroende på teknikområde och tillgänglighet kan vår analys och bedömning göras med hjälp av broschyrer eller annat marknadsföringsmaterial och beskrivningar från en hemsida.
2. Ditt patent innehåller ett antal patentkrav som bestämmer patentets skyddsomfång, dvs det du ”har patent på”. Varje patentkrav innehåller i sin tur ett antal särdrag. Vi jämför särdragen i patentkravet med den misstänkta intrångsprodukten. Om produkten uppfyller alla särdragen i patentkravet är det sannolikt att den gör intrång i patentet.
3. Om intrång verkar föreligga kan nästa steg vara att skicka ett varningsbrev till aktören bakom produkten.

Läs gärna mer om tvister > Det gäller att hålla koll på vad dina konkurrenter gör och hur deras produkter är utformade. Även var de tillverkas, marknadsförs och säljs. Vi hjälper dig gärna att utforma och skicka varningsbrev om det blir aktuellt. Och ifall du har några andra frågor kopplat till dina misstankar om intrång så är du varmt välkommen att kontakta någon av oss >

Efter att en patentansökan lämnats in, följer en relativt lång process med många olika steg och frister att ta hänsyn till, innan ett eventuellt patent beviljas. I denna artikel belyser vi de viktigaste stegen i denna process.

Det bör noteras att processen kan skilja sig avsevärt från land till land, även om de generella stegen som nämns nedan i regel är med. Även kostnaden som är associerad med vissa av stegen kan skilja sig åt inte bara från land till land, utan även mellan ärende och ärende, så prata gärna med ert patentombud om förväntade kostnader under processens gång.

1) Formell granskning

Det första patentverket gör efter att en patentansökan lämnats in, är att kontrollera att diverse formella krav är uppfyllda. Ibland kan kompletteringar behövas, men oftast sköter ert IP-ombud dessa utan att större input krävs från er. Det kan dock vara bra att veta om att vissa patentverk kan begära att en fullmakt (Power of Attorney) signeras, och isåfall kan denna behöva lämnas in inom en relativt kort tidsfrist.

2) Ansökningar i andra länder

Inom 12 månader från inlämningsdatumet finns en möjlighet att lämna in ytterligare patentansökningar (för samma uppfinning) i andra länder. Detta görs genom att begära prioritet från den första ansökningen, vilket med enklare ord innebär att de senare ansökningarna anses ha samma ansökningsdatum som den första ansökningen. Varje land som en ny prioritetsbegärande ansökan lämnas in i är associerat med en inlämningskostnad och eventuellt även översättningar.

Det är viktigt att notera att patent är en nationell rättighet som bara gäller i de länder som patentet har sökts och beviljats i. Det är således viktigt att vid denna tidpunkt lämna in prioritetsbegärande patentansökningar i alla länder som är av intresse.

Ifall det inte är säkerställt vilka länder som är av intresse, eller om man vill skjuta upp kostnaden associerad med ett större antal länder, kan en PCT-ansökan (även kallad internationell ansökan) lämnas in i det här stadiet. En PCT-ansökan kostar relativt lite och ger ytterligare 18 månader innan ett beslut behöver tas om vilka länder som PCT-ansökan ska nationaliseras i. Notera dock att en PCT-ansökan inte kan användas för alla länder i världen, även om drygt 150 länder (inklusive nästan alla av de mest efterfrågade länderna) är anslutna till PCT-avtalet.

3) Publicering

18 månader efter ansökningsdatumet kommer patentverket att publicera din patentansökan. Det är en del av den fundamentala tanken bakom patentsystemet, nämligen att ni offentliggör hur tekniken fungerar i utbyte mot att ni får ett monopol under en viss tid.

Ifall ni ångrar er och hellre vill hålla uppfinningen hemlig går det att dra tillbaka ansökan och stoppa publiceringen. Detta måste dock göras i god tid innan publiceringen är planerad att ske.

4) Teknisk granskning

Efter den formella granskningen har slutförts inleder patentverket en teknisk granskning för att bedöma om uppfinningen är patenterbar.

I den första delen av den tekniska granskningen gör patentverket sökningar i bland annat patentdatabaser och letar upp tidigare publicerade dokument som beskriver tekniker som är närliggande, eller identiska, till uppfinningen i er patentansökan. De funna dokumenten sammanställs sedan i en sökrapport.

I den andra delen av den tekniska granskningen, jämför en tekniskt kvalificerad granskare på patentverket de funna dokumenten med kraven i er patentansökan. Granskaren skickar sedan ett föreläggande med sina slutsatser som beskriver varför, eller varför inte, ett patent kan beviljas. Eftersom man oftast vid inlämningen försöker att definiera uppfinningen så brett som möjligt, är det mycket vanligt att det första föreläggandet är negativt, det vill säga att granskaren inte är beredd att bevilja ett patent såsom patentkraven i det läget lyder.

Undrar du något? – Fråga ett patentombud direkt här

För varje föreläggande som utfärdas, måste ni inom en specificerad tidsfrist (normalt 2-4 månader) besvara granskarens synpunkter. Detta görs vanligen i ett svaromål där ni får möjlighet att argumentera emot granskarens bedömning och/eller göra ändringar i patentkraven för att begränsa uppfinningens omfång. I samband med varje svaromål kommer ert patentombud normalt att be er om era åsikter om de anförda dokumenten och vilka skillnader som finns mellan dessa och er uppfinning. Ert patentombud kommer sedan göra eventuella kravändringar baserat på dessa skillnader, och även presentera argument för varför patentansökan bör beviljas.

Det är inte ovanligt att det sker ett flertal rundor av föreläggande och svaromål innan ett patent kan beviljas, och ni bör vara medvetna om att varje runda är associerad med en viss arbetsinsats från er sida. Det kan dröja lång tid mellan dessa rundor, alltifrån ett par månader till några år, men skulle ni behöva ett snabbt beviljande, finns det i vissa fall en möjlighet att be om en accelererad process.

5) Beviljande

När patentverket anser att patentansökan i helhet, och patentkraven i synnerhet, uppfyller kraven i patentlagen, kommer patentverket bevilja ett patent. Den exakta proceduren för detta skiljer sig från land till land, men ditt patentombud kommer guida er igenom processen. Det bör dock noteras att det inte är ovanligt att översättningar av patentansökan eller patentkraven krävs, och i många länder behöver man även betala en officiell avgift.

För ett Europapatent (d.v.s. ett patent utfärdat av Europeiska Patentverket, EPO) behöver man vid beviljandet välja vilka länder man vill att patentet ska valideras i. I samband med detta omvandlas Europapatentet till en bunt nationella patent i de respektive länder som valts. Snart kommer det även finnas en möjlighet att omvandla ett Europapatent till ett Enhetligt Patent (UP) som täcker stora delar av EU i ett och samma patent.

6) Årsavgifter

Det är, i de flesta länder, nödvändigt att betala årsavgifter för att hålla ett patent levande. I många länder behöver man endast betala dessa efter patentet har beviljats, men i andra länder behöver man betala årsavgifter även under tiden som ansökan behandlas. Generellt ökar årsavgifterna med tiden, det vill säga att de är låga till en början men kan bli relativt höga mot slutet av patentets livstid. Om en årsavgift inte betalas i tid, innebär det att patentet upphör att gälla. Under förutsättning att årsavgifterna betalas, kommer patentet vara i liv i 20 år från ansökningsdatumet. Det går, i regel, inte att förlänga patentets livstid.

Välkommen att kontakta någon av oss på Hansson Thyresson.
Vi hjälper gärna till med din ansökan eller rådgivning kring detta >

För tredje året i rad kan små och medelstora företag söka bidrag för tjänster kopplade till immateriella tillgångar från EUIPOs SMF-fond. Bidraget kan användas för både en professionell genomgång av ditt företags immateriella tillgångar och ersättning för officiella avgifter i samband med varumärkesregistrering, designskyddsansökan och patentansökan, se nedan för detaljer.

Under fjolåret hjälpte vi många företagare att få bidraget. Det vill vi göra det här året också! Därför fortsätter vi att kostnadsfritt hjälpa er som företagare med ansökningsprocessen för bidraget och ge råd kring hur ni bäst använder bidraget utifrån ert företags specifika behov.

Årets ansökningsperiod har precis öppnat och pågår till 8 december 2023. Men det är först till kvarn som gäller, så tveka inte! Kontakta Jakob Broman på jakob.b@hanssonthyresson.se eller Åsa Olajos på asa.o@hanssonthyresson.se om du vill dra nytta av bidraget.

Bidrag 1 – IP Scan
Den första delen av bidraget kan användas för att få ersättning för en professionell genomgång och analys av ert företags immateriella rättigheter (en så kallad IP Scan), där de immateriella tillgångar som finns i företaget identifieras, och ni får råd utifrån ett affärsperspektiv kring hur ni bör tänka och agera för att säkra dessa, samt kring hur ni kan utveckla er IP-portfölj.

Genom bidraget får ni tillbaka 90 % av kostnaden för en IP Scan, upp till maximalt 1350 EUR.

Bidrag 2 – Varumärke och Design
Den andra delen av bidraget täcker en stor del av de officiella avgifterna som betalas i samband med registrering av varumärke eller designskydd. Genom bidraget får ni tillbaka 50-75% av de officiella avgifterna, och maximalt 1000 EUR.

Bidrag 3 – Patent (kommer senare under våren)
Den tredje delen av bidraget kan användas för att få ersättning för 75% av officiella avgifter kopplade till patentansökningar, och maximalt 1500 EUR. Notera dock att denna del av bidraget ej finns tillgänglig i nuläget, utan kommer att lanseras senare under våren.

Kontakta oss! 

Den 18 januari är det internationella Nalle Puh-dagen. Det välkända verket om den honungsälskande nallebjörnen Nalle Puh av A.A Milne är skyddat av upphovsrätt i Europa och var skyddat i USA av upphovsrätten fram till tolvslaget 2021–2022. Då blev sagoboken äldre än 95 år och verket blev därmed allmänt tillgängligt enligt den amerikanska upphovsrättslagstiftningen.

Den 15 februari 2023 är det premiär för filmen ”Winnie The Pooh: Blood and Honey”. Det är en film i en HELT annan anda än den vi är vana att se den omtyckta nallebjörnen i. Även om upphovsrätten till den ursprungliga boken har löpt ut i USA så har The Walt Disney Company, som numera är innehavare av rättigheterna till Nalle Puh, bland annat varumärkesskydd för namnet ”WINNIE THE POOH”. Frågorna vi ställer oss är därför, vad har Disney gjort? Kommer Disney att försöka stoppa filmen? Och vad kommer bolaget bakom filmen att göra? Kommer de att ändra på filmens titel?

Till skillnad från upphovsrätten (som enligt svensk lagstiftning gäller från skapandet och fram till 70 år efter upphovsmannens död) kan man genom varumärkesskydd få ett evigt skydd för ett varumärke, så länge man använder varumärket. Såväl Disney som andra film- och dataspelsbolag förlitar sig således inte enbart på den ändliga upphovsrätten utan innehar även kompletterande skydd genom varumärkesregistreringar för flera välkända karaktärer, däribland Nalle Puh, för att på sätt försäkra sig om ensamrätten till dessa karaktärer.

Tycker du att det är rätt att göra en skräckfilm av Nalle Puh?

Vilken är din favoritkaraktär i Nalle Puh-sagorna?

Patent är en nationell rättighet, och även om många hade önskat sig det, så finns det tyvärr inget ”världspatent”. Det är därför viktigt att välja rätt länder att söka patentskydd i så att man effektivt kan hindra konkurrenter. Att ha ett patent i Sverige kommer till exempel inte kunna hindra en konkurrent från att vara verksam i Danmark.

Att söka patent i världens alla länder är dessutom extremt dyrt, och för att vara ärlig, sällan särskilt klokt. Det gäller istället att prioritera de länder där patentskyddet gör mest nytta, och såklart anpassa antalet länder efter budget och affärsplan. Även ett mindre antal länder, kan – om man väljer klokt – ge ett geografiskt brett och effektivt skydd.

Det bästa tipset är att fokusera på de länder som gör det jobbigast för era konkurrenter (nutida eller framtida) att konkurrera med er. Det kan till exempel vara de länder där era konkurrenter har sin produktion, eller de länder där störst potential till inkomst finns. Även länderna där ni själva har produktion och/eller kunder brukar vara klokt att söka patentskydd i.

Det kan också vara skönt att veta att ni inte behöver ta beslut om vilka länder ni vill ha skydd i redan vid inlämningsstadiet. Det finns nämligen ett antal olika strategier ni kan använda er av för att skjuta på detta beslut, och även för att skjuta på kostnaderna som är associerad med patentansökningar i ett flertal länder.

Utnyttja prioritetstiden
Den vanligaste strategin är att börja med att lämna in en ansökan i ett land, och sedan utnyttja något som kallas prioritetstiden för att lämna in ytterligare ansökningar i andra länder vid ett senare tillfälle. Inom 12 månader från inlämningsdatumet anses nämligen patentansökningar som lämnas in i andra länder (och begär prioritet från den första ansökan) ha samma effektiva ansökningsdatum som den första ansökningen. Ni behöver således inte lämna in alla ansökningar på en och samma gång, utan ni kan vänta i upp till ett år innan ni bestämmer er för vilka länder som är intressanta. Under detta år kan ni utvärdera hur uppfinningen fungerar kommersiellt och om det är värt att investera vidare i patentansökningar.

I vilket land ska vi börja?
I många fall är det fördelaktigt att börja med en svensk patentansökan. Den officiella avgiften för en svensk ansökan är låg och Patent- och Registreringsverket (PRV) är i regel snabba med att utfärda ett första föreläggande. Genom detta föreläggande får ni en första bedömning av patenterbarheten av er uppfinning i god tid innan prioritetstiden är slut. Detta gör att ni, när ni ska besluta om vilka och hur många länder ni vill gå vidare i, kan väga utsikterna för ett patent och troligt skyddsomfång mot kostnaden för patentskydd i de länder som är av intresse. Skulle PRV hitta en identisk eller väldigt närliggande teknik som gör det svårt för er att få ett patent med vettigt skyddsomfång, kan ni redan i ett tidigt läge bestämma er för att inte gå vidare i fler länder och således spara stora summor pengar.

För många företag kan det dock vara bättre att börja med en europeisk patentansökan. Denna är visserligen dyrare än en svensk ansökan, men den kan medföra att ni snabbare kan få skydd i Europa. Att börja med en europeisk ansökan kan i synnerhet vara attraktivt om (i) ni vet att ni vill ha skydd i stora delar av Europa, (ii) ni har bra koll på vad som redan finns inom teknikområdet och vilket skyddsomfång som är troligt (kanske har ni redan lämnat in en tidigare patentansökan på en närliggande uppfinning), och/eller (iii) ni är beredda att ta risken associerad med den dyrare kostnaden för en europeisk ansökan.

Gå vidare i andra länder
Efter den första ansökan är det sedan dags att gå vidare med ansökningar i andra länder (innan prioritetsåret är slut). Detta kan göras antingen med ansökningar direkt i varje land, eller så erbjuder en internationell överenskommelse ännu en möjlighet att skjuta upp beslut och kostnader. Detta kan göras genom att lämna in en PCT-ansökan (även kallad internationell ansökan) som ger er ytterligare 18 månader (det vill säga 30 månader från inlämningen av den första ansökan) innan ni måste gå vidare med patentansökningar i varje land ni är intresserade av.

Generellt sett brukar en PCT-ansökan vara det bästa alternativet om ni vill ha skydd i mer än ett fåtal länder, men ännu inte helt bestämt vilka. Under de 18 månaderna som en PCT-ansökan är aktiv, är det inte ovanligt att ni har hunnit lansera er produkt på marknaden och även hunnit utvärdera hur kommersiellt framgångsrik den har möjlighet att bli. Ni får också, från ett mer patent-tekniskt perspektiv, ännu ett föreläggande (exempelvis från EPO) som ger ytterligare en indikation på patenterbarhet och troligt skyddsomfång. Alla dessa faktorer kan vara avgörande för vilka länder ni väljer att gå vidare i.

PCT-systemet inbegriper drygt 150 länder runt om i världen, inkluderat de mest efterfrågade länderna, vilket innebär att det ger er en god flexibilitet och är ett väldigt efterfrågat och attraktivt val. Skulle ni dock vara intresserade av skydd i något av de länder som inte är anslutna till PCT-systemet, behöver ni lämna in en ansökan direkt i dessa länder innan prioritetstiden går ut (t.ex. samtidigt som ni lämnar in en PCT-ansökan).

Om du har frågor om patent eller i behov av rådgivning så är du välkommen att kontakta någon av oss >>>

Nu närmar sig starten för det enhetliga patentsystemet i Europa som, efter den senaste fördröjningen, ser ut att bli den 1 juni 2023. Endast patent som utfärdas av det Europeiska Patentverket (EPO) efter detta datum kan registreras som Enhetliga Patent (Unitary Patent, UP). För att ge fler sökanden chansen att registrera sina patent som Enhetliga Patent (UP), kommer EPO att erbjuda sökande en möjlighet att senarelägga utfärdandet av ett patent i de fall där patentet annars hade blivit beviljat och utfärdat innan det enhetliga systemet hunnit starta.

På begäran av sökanden kommer EPO att senarelägga beviljandet av en europeisk patentansökan så att patentet utfärdas först när systemet för det enhetliga patentet startar, så att man således har chansen att registrera det som ett Enhetligt Patent (UP). En sådan begäran kan lämnas in så snart EPO meddelat texten som ska ligga till grund för det beviljade patentet, men innan sökanden godkänt texten. Denna möjlighet ges från och med den 1 januari 2023 och fram till dess att systemet för det enhetliga patentet startar, då åtgärden inte längre fyller någon funktion.

Från och med den 1 januari 2023 kommer sökanden som erhållit texten som ligger till grund för det beviljade patentet även att ges möjlighet att lämna in en förtidsbegäran om att registrera patentet som ett Enhetligt Patent (UP). På så sätt kommer patentet att registreras som enhetligt så snart det nya systemet startar.

Vi hjälper gärna till med rådgivning kring detta >

– Vi har fått ett patent, så nu kan vi börja sälja!

Känner du igen tankegången?

Det kan absolut vara så att tiden är kommen. Stort grattis till er! Men det är också väldigt vanligt att patentinnehavare i sin iver går lite för fort fram. – Hold your horses, säger vi!

Ett patent ger dig ensamrätt till din uppfinning, men det innebär inte automatiskt att du får lov att sälja eller tillverka den. Det kan nämligen finnas andra aktörer som sitter på rättigheter som hindrar dig. Ensamrätten som ett patent medför är en så kallad negativ rättighet. Det innebär att du kan hindra andra från att utöva uppfinningen, men ett patent ger dig inte den positiva rätten att själv utöva uppfinningen. En aning komplicerat kanske, så låt oss titta på ett exempel.

Herr Hansson har, i en hypotetisk värld där innovationen inte kommit så långt, uppfunnit en dörr med ett handtag. Detta har Herr Hansson fått patent för. Några månader senare har Herr Thyresson insett att det hade varit bra om man kunde hindra andra från att öppna den där dörren, så Herr Thyresson sätter dit ett lås på dörren. Herr Thyresson tar patent på sin nya dörr med ett handtag och lås, och tänker att han nu kan lansera den på marknaden – det finns ju många som vill ha en dörr med lås – men det får Herr Thyresson inte göra. Trots att Herr Thyresson har patenterat sin nya dörr, får han inte tillverka eller sälja den då den gör intrång i Herr Hanssons patent. Herr Thyressons produkt täcks ju av Herr Hanssons patent då den faktiskt är en dörr med ett handtag, även om den därtill har ett lås.

Även om detta exempel såklart är en aning förenklat, belyser det en viktig aspekt: även om ni har fått ett patent för er uppfinning så måste ni fortfarande förhålla er till de rättigheter som andra aktörer besitter. Det kan nämligen finnas någon annan som sitter på ett patent som ni gör intrång i genom att kommersialisera er produkt. Det är därför viktigt att alltid hålla koll på vilka rättigheter som finns registrerade, och hur de påverkar era möjligheter att sälja er produkt. Ett sätt att göra detta är genom en så kallad Freedom to Operate-undersökning (FTO-undersökning) som tittar på vilka rättigheter som finns inom teknikområdet och vilket skyddsomfång de har.

Innan ni lanserar er produkt på marknaden bör ni alltså säkerställa att ni faktiskt får lov att tillverka, marknadsföra, och sälja den. Hör av er till någon av våra patentkonsulter så hjälper vi er med just det.

Än finns det tid kvar att ansöka om finansiellt stöd för en varumärkesansökan eller en IP scan från SMF-fonden!

Intresset har varit stort för SMF-fonden. Vi har hjälpt flera av våra kunder att söka och erhålla bidraget som ger 90% tillbaka av kostnaden för en IP-scan och 75% tillbaka av de officiella avgifterna för en varumärkesansökan.

Ansökningsperioden för bidraget löper ut den 16 december 2022. Försitt inte denna chans! Funderar du på att säkra ditt varumärke med en registrering eller vill utnyttja stödet till andra immateriella rättigheter, så kontakta Åsa Olajos eller Jakob Broman för mer information så snart som möjligt!

Vi vill att alla företag skall förstå och säkra sina immateriella tillgångar!

Mer information finns också här >

Den Enhetliga Patentdomstolen (UPC) har nu meddelat att de planerar öppna dörrarna till domstolen den 1 april 2023. Vi uppmanar därför alla er patenthavare som ännu inte hunnit, att se över era patentportföljer nu och bestämma strategi. I första hand behöver ni bestämma er för om ni ska registrera undantag (opt-out) från UPC, eller inte. Våra patentkonsulter finns såklart till ert förfogande för alla frågor ni har om UP och UPC – eller för att registrera undantag.

Från och med startdatumet kan domstolen avgöra patenttvister där besluten har enhetlig effekt i alla medverkande UPC-länder. Som vi tidigare har rapporterat kommer UPC, förutom tvister gällande Enhetliga Patent (UP), även ha jurisdiktion över nationella valideringar av Europapatent (EP) i medverkande UPC-länder – såvida undantag (opt-out) från UPC inte har registrerats för dessa.

När UPC har startat kommer det även vara möjligt att erhålla ett UP från Europeiska Patentverket. Ett UP är ett patent med enhetlig effekt i alla medverkande UPC-länder. För tillfället inkluderas 17 länder inom EU, och Sverige är ett av dessa.

UPC meddelar även att fönsterperioden (sunrise period) som föregår öppnandet av domstolen förväntas starta den 1 januari 2023. Under fönsterperioden är det möjligt att registrera undantag från UPC för sina nationellt validerade Europapatent, som därmed förblir under respektive nationell domstols jurisdiktion på samma sätt som det fungerar idag. Genom att registrera undantag från UPC kan en patenthavare således undvika en central ogiltighetstalan, men avsäger sig samtidigt möjligheten att genom en enda intrångstvist hindra intrång i alla medverkande UPC-länder.

Eftersom preliminärt startdatum nu kommunicerats från UPC råder vi alla patenthavare att så fort som möjligt se över sina patentportföljer så att ni kan bestämma er strategi gällande registrering av undantag från UPC, eller att avstå registrering av undantag. Våra patentkonsulter finns såklart till ert förfogande för alla frågor ni har om UP, UPC, eller att registrera undantag.

Notera att ovan nämnda datum är preliminära och att ändringar kan komma att ske.