Ny statistik från Europeiska Patentverket (EPO) visar att det under 2021 lämnades in fler patentansökningar till EPO än under något annat år tidigare. Imponerande 188 600 nya patentansökningar lämnades in förra året, en ökning med 4,5% jämfört med 2020. Kanske är det ett tecken på att världen är på väg tillbaka efter pandemin och att många hittade uppfinnarandan när samhället i övrigt till stor del stängdes ner.

Sverige har klättrat till en tionde plats över de länder i världen som lämnar in flest patentansökningar till EPO. Antalet nya inlämnade ansökningar från Sverige ökade med 12% jämfört med 2020. Detta kan jämföras med länder som USA som har ökat sina ansökningar med 5,2%, Tyskland som endast ökat med 0,3% och Japan som minskat med 1,2%. Tittar man vidare på antalet inlämnade ansökningar per capita så ligger Sverige tvåa i världen, endast Schweiz är bättre. Imponerande!

Vad gäller de vanligaste teknikområdena så ligger Digital kommunikation och Datorteknik som vanligt högt på listan, tillsammans med Medicinteknik, Energiteknik och Transport. En tydlig indikation på att digitalisering, miljö och hälsa är de områden som teknikvärlden fokuserar mest på just nu.

Ni kan grotta ner er i ännu mer statistik här.

Har du hört talas om det nya patentsystemet som är på gång i Europa? Har du koll på hur det kommer påverka både dina nuvarande och framtida patentskydd? Kanske suckar du lite och konstaterar att du nu behöver ta ännu fler beslut angående din patentportfölj? Oroa dig inte, vi är här för att hjälpa och guida dig till besluten som bäst passar din organisation.

Introduktionen av det Enhetliga Patentet och den Enhetliga Patentdomstolen innebär en stor förändring av det europeiska patentlandskapet. Det nya systemet, som erbjuder enhetligt patentskydd i ett större antal EU-länder, är äntligen, efter många år av förberedelser, faktiskt på väg.

Det Enhetliga Patentet
Det Enhetliga Patentet (ofta förkortat UP efter dess engelska namn Unitary Patent) är, som namnet antyder, ett patent med enhetlig effekt i alla medverkande länder. För tillfället inkluderar detta 17 länder inom EU, ett av dessa länder är såklart Sverige. Fler EU-länder kan komma att läggas till allt eftersom tiden går, men det är värt att notera att detta nya system är ett EU-initiativ och att länder utanför EU inte är, och inte kommer att bli, en del av det.

När det nya systemet träder i kraft kommer det inte längre vara nödvändigt (även om möjligheten kvarstår) att validera ett godkänt Europapatent (EP) individuellt i alla länder av intresse. I stället kan du välja att, genom ditt godkända EP, få ett enda patent som täcker alla medverkande länder. Detta kommer troligtvis som en välkommen utveckling för många patentsökande då det innebär att du endast behöver betala en årsavgift för alla dessa länder, endast behöver en översättning av patentet för alla dessa länder, och möjligheten finns att hindra intrång i alla dessa länder genom en enda intrångstvist. Däremot finns det även några nackdelar med UP, av vilka den viktigaste är risken att genom en central ogiltighetstalan få sitt UP ogiltigförklarat i alla medverkande länder på en och samma gång.

Det nya UP-systemet kommer att finnas parallellt med det nuvarande systemet, och som nämnts ovan kommer det även fortsatt vara möjligt att validera ett EP enskilt i individuella länder precis som nu.

Den Enhetliga Patentdomstolen
Med ankomsten av det nya UP-systemet kommer även en ny domstol, den Enhetliga Patentdomstolen (ofta förkortat UPC efter dess engelska namn Unified Patent Court), att införas. UPC kommer vara domstolen där tvister om UP avgörs (både ogiltighetstalan och intrång), och domar utfärdade av UPC kommer att ha enhetlig effekt i alla medverkande länder.

Därutöver är det viktigt att notera att UPC även kommer ha jurisdiktion över alla EP som valideras på det klassiska viset i medverkande länder. Detta gäller dessutom även för EP som har beviljats innan UPC startas. Med andra ord, om du har ett patent utfärdat av Europeiska Patentverket (EPO) så kommer detta patent falla under UPC:s jurisdiktion när UPC drar i gång, såvida du inte registrerar ett undantag från UPC, se nedan.

Möjligheten att registrera ett undantag
Under en övergångsperiod på 7 år (möjligtvis förlängd till upp till 14 år) från starten av UPC, är det möjligt för en patenthavare med ett klassiskt validerat EP att registrera ett undantag (en så kallad opt-out) från UPC för det patentet, såvida ingen tvist redan har inletts vid UPC.

Att registrera ett undantag från UPC innebär att patentet i fråga kommer att förbli under respektive nationell domstols jurisdiktion under hela dess livstid, på samma sätt som det är idag. En registrering av ett undantag kan dock dras tillbaka såvida ingen tvist har inletts vid en nationell domstol. Möjligheten att registrera ett undantag från UPC finns för alla EP utfärdade eller ansökta om innan slutet på övergångsperioden, och det kommer vara möjligt att registrera undantag under en period som kallas fönsterperiod (eller sunrise period). Fönsterperioden påbörjas 3-4 månader före starten av UPC och avslutas vid starten av övergångsperioden.

När kommer det nya systemet att starta?
Det är fortfarande oklart exakt när det nya systemet kommer att starta, men det kan hända så tidigt som i oktober 2022, eller kanske mer realistiskt i början på 2023. När Österrike i januari 2022 blev det trettonde landet att ansluta sig till det provisoriska tillämpningsprotokollet för UPC, påbörjades förberedelser för uppstart av det nya systemet. När förberedelserna är tillräckligt långt gångna, kommer Tyskland, som agerar portvakt, att deponera sitt ratifikationsinstrument, vilket kommer initiera fönsterperioden.

Vilka beslut behöver jag ta?
Introduktionen av UP och UPC kommer att ha konsekvenser för alla sökande och innehavare av patent med intresse för patentskydd i länder inom EU. Alla patenthavare och patentsökande bör tänka igenom hur de kan ta vara på fördelarna med det nya systemet, och samtidigt skydda sig från de fallgropar som kan uppstå.

Som patenthavare är det viktigt att inse att om du inte gör någonting, kommer saker att förändras för dig. Det är därför dags att börja tänka på UPC så att du kan fatta genomtänkta och strategiska beslut, i stället för att låta någon annan fatta besluten åt dig.

Det första beslutet du måste fatta är huruvida du ska registrera undantag från UPC för dina nuvarande EP och EP-ansökningar. Detta är långt ifrån ett enkelt beslut, och många faktorer bör beaktas. Med det nya systemet väntande runt hörnet, och fönsterperioden bara månader bort, råder vi alla patenthavare att börja se över sina patentportföljer så att ni kan bestämma er för er strategi.

Vi finns här för att hjälpa er och med tanke på den potentiella påverkan era strategiska beslut kan få, och hur komplext det nya patentlandskapet är, så är vi alltid tillgängliga för ett möte där vi kan ge er de råd ni behöver.

Tveka inte att kontakta någon av oss om ni har frågor gällande UP, UPC eller någon annan aspekt av immaterialrätt.

Kina har anslutit sig till Haag-systemet för internationellt skydd av industriell design. Att söka designskydd, registrera och upprätthålla registreringar i Kina kommer därmed att bli smidigare för alla medlemsländer. 94 länder inklusive EU är nu anslutna till Haag-systemet.

Samtidigt innebär Kinas tillträde också att kinesiska verksamheter får lättare att söka designskydd i EU, eftersom kinesiska sökanden också kan använda systemet. Kina anslöt sig den 5 februari 2022 och avtalet träder i kraft den 5 maj 2022.

Mer information här >

Vi hjälper ofta våra klienter att göra olika undersökningar i patentdatabaser. De vanligaste frågorna vi får är kopplade till Nyhetsundersökning vs. Freedom to operate-undersökning (FTO-undersökning) som ibland kan vara svåra att skilja på. Viveka Anderberg jobbar som patentingenjör hos oss och vi har bett henne att reda ut begreppen.

När är det läge att göra en Nyhetsundersökning?

– En nyhetsundersökning görs innan en patentansökan utarbetas och lämnas in för att ta reda på mer om redan känd teknik och för att undersöka om det finns eventuella hinder mot uppfinningens patenterbarhet. En nyhetsundersökning kan man förenklat säga ger en första indikation om uppfinningen går att patentera eller ej. En uppfinning kan inte beviljas patent om den inte är ny, dvs uppfinningen får ej vara beskriven tidigare, och det finns inga geografiska begränsningar för ett nyhetshinder. Därför måste nyhetsundersökningen alltid göras globalt, utan hänsyn till geografiska begränsningar.

I nyhetsundersökningen fokuserar vi på de särdrag som bidrar till att lösa det tekniska problem som uppfinningen ska hantera. Vi undersöker om just de relevanta särdragen finns beskrivna i något dokument i samma sammanhang som den aktuella uppfinningen oavsett var i världen dokumentet publicerats. För bedömningen av nyhet spelar det ingen roll om dokumenten är godkända patent, patentansökningar, tidningsartiklar, läroböcker, mm.

FTO-undersökningen verkar vara mer omfattande. På vilket sätt då?

– En FTO-undersökning görs för att undersöka risken att en produkt gör intrång i någon annans patenträttighet. FTO-undersökningen begränsas vanligtvis geografiskt till de marknader som produkten kommer att tillverkas, marknadsföras och säljas på, eftersom patenträttigheter är nationella rättigheter.

FTO-sökningen baseras på en produkt, dvs. ingående komponenter i produkten och deras inbördes anordning och samverkan. Om produkten är patentskyddad eller inte, och i så fall med vilket skyddsomfång, spelar ingen roll i det här sammanhanget. I ett första steg görs en undersökning för att hitta relevanta patenträttigheter. Därefter undersöks om produkten täcks av patentkraven i någon sådan patenträttighet. En FTO-undersökning är mer omfattande och därmed mer kostsam än en nyhetsundersökning.

Kan man använda nyhetsundersökningen för att bedöma risken för patentintrång?

– Vi får ganska ofta den frågan och det snabba svaret är att det kan man inte. Principiellt kan man alltså inte dra några slutsatser om eventuella risker för patentintrång av en nyhetsundersökning, eftersom de två typerna av undersökning baseras på olika söktermer, och nyhetsundersökningen baseras på hela dokumenten, medan FTO-undersökningen fokuseras till patentkraven.

Det är dock möjligt att bedöma intrångsrisk i de dokument som påträffats vid nyhetsundersökningen, men detta kräver ytterligare uppföljning med kontroll av vilka dokument som innefattar patent som är i kraft i de aktuella geografiska marknaderna.

Det är ändå lite svårt att förstå skillnaderna i de båda undersökningarna. Kan vi få det långa svaret också?

– Jag kan försöka förklara genom ett enkelt exempel där en och samma produkt ligger till grund för en nyhetsundersökning respektive en FTO-undersökning:

Låt oss säga att en nyutvecklad produkt använder sig av en enkel kardborreinfästning där det tidigare bara varit möjligt med mer permanenta infästningsmetoder såsom skruv, nitar etc.

I en nyhetsundersökning tar man fasta på kardborreinfästningen och begränsar sökningen med den söktermen. Om kardborreinfästning inte förekommer i något dokument i samma sammanhang som den aktuella produkten så har uppfinningen nyhet.

I en FTO-undersökning kan man inte begränsa sökningen till ”kardborreinfästning” utan måste använda bredare söktermer för att hitta relevanta patenträttigheter. I ett patent är det patentkraven som definierar skyddsomfånget och ett patentkrav kan innehålla särdraget ”fästelement”, vilket omfattar en mängd olika element för att fästa något och däribland t.ex en kardborreinfästning. Om övriga särdrag i patentkravet också överensstämmer med produkten riskerar produkten att göra intrång i patentet, trots att ordet ”kardborreinfästning” inte förekommer i dokumentet. Och eftersom ”kardborreinfästning” inte nämns i dokumentet hade det sannolikt inte framkommit i nyhetsundersökningen.

Tack Viveka. Nu klarnade det!

Om du har frågor och funderingar är du välkommen att kontakta Viveka.

Jakob, varmt välkommen till oss!

Du kan nå Jakob på jakob.b@hanssonthyresson.se

Även i år ges små och medelstora företag möjlighet att söka bidrag från SME Fund*. Bidraget täcker en stor del av de kostnader en professionell genomgång av immateriella tillgångar annars medför. Under en period framöver erbjuder vi dig kostnadsfri hjälp med ansökningsprocessen för bidraget så att du maximerar nyttan av bidragets olika möjligheter.

Cirka 13 000 europeiska företag har redan dragit nytta av fonden och under fjolåret hjälpte vi flera företagare att få bidraget. Det vill vi göra nu igen! Därför fortsätter vi hjälpa till med din ansökningsprocess och rådge hur du bäst använder bidraget utifrån företagets behov.
Vårt erbjudande är kostnadsfritt och gäller till och med 31 mars 2022.

Bidragets möjligheter:

• Ersättning för en IP Scan dvs en genomlysning av företagets immateriella tillgångar.
  – Bidraget täcker 90 % av kostnaden.
• Ersättning för patentansökan / ersättning för ansökan varumärkesskydd / ersättning för ansökan designskydd.
  – Bidraget täcker 50-75 % av grundavgiften upp till ett värde om max 2 250 EURO hos myndigheterna.

Årets ansökningsperiod har precis öppnat och pågår till 16 december 2022. Men det är först till kvarn som gäller, så tveka inte!

Ta en direktkontakt med Jakob Broman på jakob.b@hanssonthyresson.se om du vill dra nytta av möjligheten.

*Under 2021 lanserade EUIPO en fond för små och medelstora företag (SME Fund) i syfte att hjälpa företagen hantera sina immateriella tillgångar på ett bättre sätt. Även i syfte att hjälpa företagare att återhämta sig från effekterna av Covid 19 pandemin.

Wenche Carlsson är på plats! Sedan några veckor tillbaka arbetar hon hos oss med det löpande ekonomiarbetet. Vi är väldigt glada över att ha Wenche med oss, både som kollega och  redovisningsekonom. Men inte heller Wenche slipper undan våra nyfikna frågor:

Hur trivs du hos Hansson Thyresson så här långt?
– Som nyinflyttad i Skåne, har jag fått den bästa start jag kunde önska. Hansson Thyresson har välkomnat mig och inkluderat mig i sitt gäng från dag ett. Som redovisningsekonom vet man ofta vilka arbetsuppgifter man förväntas lösa, men för att förstå verksamheten, vilket är väsentligt för att siffrorna ska bli levande, krävs ett engagemang både från en själv och från arbetsgivaren. Då jag själv inte har någon bakgrund eller erfarenhet om frågor kring patenträtt och varumärkesskydd, är jag tacksam för det engagemang mina kollegor har visat mig för att ge mig kunskap och förståelse för den verksamhet Hansson Thyresson bedriver.

Vad skulle du ta med dig till en öde ö, och varför?
– Om jag skulle bli strandsatt på en öde ö, skulle jag helst av allt velat ha sällskap av någon annan. Men om det inte vore möjligt, skulle jag nog ta med mig en låda med pysselsaker inklusive redskap för att kunna förvandla pysslet, stenar, snäckor, ilandflutet skräp, etc till något användbart. Varför? Jag mår bra av att vara kreativ och att se ett resultat av mina ansträngningar, t ex jobba i trädgård eller sy. Med hjälp av min välfyllda låda och det jag hittar på ön, skulle jag dels ha något att göra om dagarna, dels kunna försöka rädda mig själv genom att tillverka någon typ av signalering till omvärlden samt ha något att sälja om jag väl blev ”räddad”. På så vis hade jag kunnat köpa mig lite förnödenheter och en biljett hem, avrundar Wenche med ett finurligt leende.

Ja men visst! Kreativt och resultatorienterat – det måste ju vara absolut bästa överlevnadsstrategin! Wenche, om du mot förmodan skulle bli strandsatt på en öde ö, då lovar vi komma förbi och sällskapa – ett litet tag!

Varmt välkommen till Hansson Thyresson!

Här kan du komma i kontakt med Wenche >

– Ja, det lönar sig. Speciellt för de små och medelstora företagen!

De företag som förstått värdet av sina immateriella rättigheter, IPR* – och som valt att registrera dem – det är också just dessa som upplever efterföljande hög tillväxt. Sambandet är tydligt! Ändå är det bara 8,52% av de svenska mindre företagen som har någon sådan registrering.

Mest tydligt samband ses för små och medelstora företag. Siffrorna talar sitt tydliga språk: 68% högre avkastning per anställd i de fall företaget har någon registrerad immaterialrättslig rättighet.

Alla företag har immateriella tillgångar och de kan utgöra mer än 80% av företagets värde. Det handlar med andra ord om – En investering!

Brist på kunskap?
Många små och medelstora företag saknar kunskap om innebörden och fördelarna med att skydda sina immateriella rättigheter. Det visar statistiken. Man kan också se att fler och fler företag saknar vilja, tid och lust att inhämta de kunskaper som behövs för att ta kloka beslut, kopplade till sitt immaterialrättssinnehav.

Vi vill bidra till ökad förståelse
Vi från Hansson Thyresson känner stort ansvar i det här och vill fortsätta att bidra till förståelse för värdet i IPR. Som ett led i detta kan vi exempelvis lämna kostnadsfri initial rådgivning. Vi samverkar med startups och inkubatorer, ger föreläsningar och håller utbildningar. Och vi vill gärna bidra med ännu mer!

Vi är öppna för kunskapsspridning och samarbeten i olika former. Vi ser en viktig uppgift för oss att öka insikterna. Kontakta gärna vår vvd Maja Modigh eller vd Lars Thyresson om du vill veta mer.

Statistiken är hämtad från EUIPO och EPO.

*Intellectual Property Rights (IPR), eller immateriella tillgångar som det heter på svenska, handlar om ensamrätter till företeelser som man inte kan ta på. Såsom patent, varumärke, design, upphovsrätt, företagshemligheter mm. Ekonomiskt betydelsefulla – därför skyddsvärda!

Ond tro innebär en ohederlig inställning eller avsikt hos sökanden eller ett agerande som avviker från principer om etik och ärliga affärsmetoder. Det är sökandens avsikt som styr; vad har man menat med sin ansökan, vad har legat bakom den?

• Att man skadar tredje mans intressen
• Att man missbrukar det varumärkesrättsliga rättssystemet.

Det har gått några år sedan GDPR var i hetluften och kom att förändra rutiner och arbetssätt för många företag och organisationer. Inhämtad och känslig data som ska hanteras på korrekt sätt. Rätt information som ska ges till uppgiftslämnaren – En utmaning för de flesta! Vi tog en titt i backspegeln och fann en del intressant statistik och spännande rättsfall.

• 614 sanktionsavgifter har utfärdats inom EU (till och med april 2021).
• Det totala beloppet är ca 280 MEUR – dvs nära nog 2,8 miljarder svenska kronor!
• Spanien har fått 219 beslut om sanktionsavgifter och Sverige har fått 17.
• Telekombranschen har drabbats av de största totala bötesbeloppen på ca 132 MEUR.

Topplista böter inom EES (euro)
Google Inc. – 50 000 000
H & M Hennes & Mauritz – 35 258 708
TIM Telecom provider – 27 800 000
British Airways – 22 046 000
Marriot International – 20 450 000

Topplista böter Sverige (sek)
Google LLC – 50 000 000 kr
Sjukvården* – 69 500 000 kr
Stockholms stad – 4 000 000 kr
Polismyndigheten – 2 500 000 kr
Umeå Universitet – 550 000 kr

*Capio St Göran, Karolinska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Region Västerbotten, Region Östergötland, Aleris Sjukvård och Aleris Närsjukvård

Kort om några rättsfall

Stockholms stad – allvarliga brister i skolplattform
Det IT-system som används för elevadministration av skolorna i Stockholm, skolplattformen, har granskats av Integritetsskyddsmyndigheten, IMY. Granskningen visade att skolplattformen hade flera allvarliga brister och en sanktionsavgift om 4 miljoner kronor utfärdades mot utbildningsnämnden i Stockholm. Skolplattformen innehåller uppgifter om ca 500 000 elever, lärare och vårdnadshavare. Bristerna har bland annat bestått i att stora delar av personalen har haft möjlighet att kommit åt uppgifter om elever med skyddad identitet i ett delsystem. I ett annat delsystem har vårdnadshavare haft möjlighet att enkelt komma åt andra barns uppgifter om betyg och utvecklingssamtal.

Polismyndigheten – använde app för ansiktsigenkänning(enda beslutet om sanktionsavgift under 2021)
IMY konstaterade att Polismyndigheten hade brustit i sitt personuppgiftsansvar genom användning av appen Clearview AI. Polismyndigheten hade inte vidtagit lämpliga organisatoriska åtgärder för att visa att behandlingen varit författningsenlig (dvs. de hade inte följt lagen!). Polismyndigheten hade behandlat biometriska uppgifter – som använts för ansiktsigenkänning – i strid med brottsdatalagen samt underlåtit att genomföra en konsekvensbedömning. IMY beslutade att Polismyndigheten skulle betala en administrativ sanktionsavgift på 2,5 miljoner kronor för överträdelserna av brottsdatalagen. IMY förelade även polismyndigheten att utbilda sin personal för att säkerställa att personuppgifter inte hanteras i strid med gällande dataskyddslagstiftning och interna rutiner på området.

Kameraövervakningsfall
Gnosjö kommun: IMY utfärdade en sanktionsavgift om 200 000 kronor mot Gnosjö kommun för olaglig kameraövervakning på ett LSS-boende. Kamerabevakning hade skett av den boendes sovrum. IMY konstaterade att det saknades en rättslig grund för bevakningen, att det inte hade genomförts en konsekvensbedömning innan bevakningen inleddes och att man inte informerat om kamerabevakningen.
Uppsalahem: IMY utfärdade en sanktionsavgift om 300 000 kronor mot Uppsalahem AB för olaglig kameraövervakning. Kameraövervakningen hade skett i trapphuset och kameran hade riktats mot en lägenhetsdörr som tillhörde en boende som hade varit särskilt utsatt för trakasserier. Syftet var att identifiera gärningspersonen när denne uppehöll sig vid dörren. Om lägenhetsdörren öppnades filmades hallen inne i lägenheten. Sammantaget fann Datainspektionen att en effektiv, proportionell och avskräckande sanktionsavgift för överträdelsen var 300 000 kronor.

Klarna och Spotify varnades
Klarna hade dröjt fem månader med att ge registrerade tillgång till personuppgifter. Den stipulerade tiden är en månad och kan vid behov förlängas med två månader. Spotify hade inte tillräckligt klart och tydligt redogjort för den registrerade vilka personuppgifter som behandlades. Båda företagen fick reprimander av IMY.