Foto av Tara Winstead (Pexels)
I ett uppmärksammat fall har leksaksjätten Mattel valt att invända mot varumärkesregistreringen av podcasten Coffee with Ken, med motiveringen att namnet kan förväxlas med deras välkända Ken-figur från Mattels Barbie-universum.
Bakom podcasten står Ken Biberaj, en affärsman och tidigare politiker baserad i Washington. Podcasten, som gästas av bland annat senatorer, entreprenörer och kulturpersonligheter, har inget med leksaker att göra. Namnet syftar helt enkelt på värdens förnamn och är huvudsakligen en politisk podcast. Trots det menar leksaksjätten att podden riskerar att skapa förväxling, särskilt med hänsyn till Barbies tidigare lansering av “Ken Barista” – en docka med förkläde, man bun frisyr och en liten kaffekopp i plast.
Mattel har därför invänt mot podcasterns varumärkesansökan och hävdar att namnet kan skada deras varumärkesidentitet, särskilt i ljuset av Barbie-franchisens återupplivade framgång efter storfilmen 2023.
Vissa juridiska experter har varit kritiska och menar att det här är ett tydligt exempel på så kallad ”trademark bullying”, när stora företag försöker använda sina varumärkesrättigheter för att trakassera och skämma ett annat företag bortom vad lagen rimligen tillåter. Biberaj själv påpekar att han använder sitt faktiska namn och att någon koppling till Barbievärlden vore minst sagt långsökt.
Det är inte första gången som Barbieföretaget hamnat i konflikt med personer och företag för att dess produkt upplevts som för lik någon av Barbies tidigare sålda docka. Förra året blev ett holländskt leksaksföretag indraget i en tvist om intrång i upphovsrätten, där Mattel ansåg att företagets ”Lauren” docka, med tillhörande rosa plastbil, gjorde intrång. Domstolen avslog Mattels krav. Man konstaterade att Mattel i och för sig har upphovsrätt till Barbiedockans huvud, men att Laurendockan har tillräckliga skillnader såsom smalare bas, mer framträdande haka och öron, plattare panna.
Att bevaka sina rättigheter och agera vid intrång är viktigt. Men Coffe with Ken-fallet har väckt uppmärksamhet i amerikansk media och lyfter större frågor: Hur långt bör ett
varumärkesskydd sträcka sig? Vad händer när personliga uttryck kolliderar med globala
varumärken? Och får ett företag verkligen ensamrätt på ett vanligt förnamn?